Volvos miljöpristagare: Det storskaliga jordbruket är ett hot mot mänsklighetens existens

Populationerna av vilda ryggradsdjur minskat med mer än två tredjedelar på mindre än 50 år. I snitt sjönk populationerna 68 procent för mer än 20 000 arter av däggdjur, fåglar, amfibier, reptiler och fisk sedan 1970. Mindre känd är minskningen av insekter. Biologen Claire Kremen som är expert på vilda bin och professor i biologisk mångfald är orolig:
— Med storskaligt jordbruk utarmar vi landskapen. Det gör dem mycket mindre gästvänliga för de flesta arter, säger vinnaren av årets Volvo Environment Prize.

Världen förlorar arter i snabb takt. Skogar och vildmarker omvandlas till jordbruksland vilket gör att antalet djur, växter och insekter påverkas negativt. En metod för att motverka detta är att förändra betesmarker, jord- och skogsbruk till mer diversifierade landskap för att bevara den biologiska mångfalden. Biologen Claire Kremen är årets vinnare av Volvos miljöpris, ett av världens mest ansedda miljövetenskapliga priser. Hon får det för sin forskning i världsklass om hur en växande befolkning kan försörjas med livsmedel samtidigt som mångfalden av vilda djur, växter och insekter bevaras.

Nationalparker och reservat har varit hörnstenen i traditionellt naturskydd, såsom Serengeti eller Krugerparken i Afrika. Utan dessa nationalparker skulle det kanske inte vara möjligt att se vilda elefanter eller lejon längre. Men bara cirka 15 procent av världens yta är fredad. Områden där människor odlar, driver skogsbruk eller har betande djur, utgör mellan 60-70 procent av den tillgängliga markarealen. Dessa områden hanteras ofta på ett sätt som är missgynnar vilda växter, djur och insekter.

— Med storskaligt jordbruk utarmar vi landskapen. Det gör dem mycket mindre gästvänliga för de flesta arter, säger Claire Kremen, professor i biologisk mångfald vid University of British Columbia, Vancouver, Kanada.

68 procent färre djur på jorden – på 50 år

Enligt en färsk rapport från naturvårdsorganisationen WWF har populationerna av vilda ryggradsdjur minskat med mer än två tredjedelar på mindre än 50 år. De registrerade en nedgång med i genomsnitt 68 procent för mer än 20 000 arter av däggdjur, fåglar, amfibier, reptiler och fisk sedan 1970.

Mindre känd är minskningen av insekter. Claire Kremen som också är expert på vilda bin, säger att hon är orolig för vad som händer.

— ”Insekter är de små varelserna som får världen att fungera”, säger Claire Kremen med ett citat från den berömda Harvard-biologen E.O. Wilson.

 — Insekter är basen i livsmedelskedjan för många organismer. Om vi inte hade pollinerande insekter skulle reproduktionen störas för 90 procent av växterna. Vi är beroende av insekter för pollinering för omkring 75 procent av de grödor vi människor äter. Så vi behöver verkligen dessa små kryp. Om vi inte har dem, får vi inte alla de frukter och grönsaker som är så viktiga för vår hälsa.

Att vända trenden är fortfarande möjligt, säger hon. Ett sätt att göra det är genom att förvandla brukade marker. De behöver bli mer diversifierade, genom att på samma åkermark odla skilda grödor, plantera häckar och odlingsremsor med buskar och träd. Det blir ett mer varierat landskap med betesmarker och områden med tätare vegetation samt små skogspartier längs vattendrag.

”Orsakar döda zoner på havsbotten”

Kritiker av denna typ av jordbruk säger att de är mycket mindre produktiva, och ger sämre avkastning i en värld där befolkningen närmar sig 8 miljarder människor.

— Jag håller inte med om det, säger Claire Kremen. En del av vårt jordbruk producerar mat till en hög kostnad. Det är ett jordbruk som också producerar mycket växthusgaser och näringsämnen som slutligen orsakar döda zoner på havsbotten. Ibland utarmas också markerna och de kan inte vara produktiva i framtiden.

— Diversifierade landskap kan å andra sidan vara extremt produktiva. Jordbrukare kan genom att utnyttja naturens krafter främja hållbar skadedjursbekämpning och därmed minska behovet av bekämpningsmedel. Vi skulle bevara markernas förmåga att tillhandahålla rent vatten, lagra kol från atmosfären i marken och skapa livsmiljöer för biologisk mångfald. Dessutom blir det vackra landskap som människor tycker om. 

Motiveringen från juryn för Volvo Environment Prize:

”Professor Kremens arbete med diversifierade jordbrukssystem och bevarande har hjälpt oss att förstå hur det alltmer globaliserade livsmedelssystemet påverkar biologisk mångfald, hållbarhet och jämlikhet, och – viktigast av allt – hur vi kan förbättra detta system så att vi kan föda oss själva samtidigt som vi skyddar biologisk mångfald och motverkar klimatförändring.”

Claire Kremen är professor i biodiversitet vid University of British Columbia, Kanada. Hon arbetar med forskning om att förena markanvändning med bevarande av biologisk mångfald. Hon var tidigare professor vid University of California, Berkeley och är en av grundarna av Berkeley Food Institute.

Redaktionen
tips@helahisingen.se

Fakta: Volvo Environment Prize

VOLVOS PRIS: Priset som delas ut av AB Volvo, med huvudkontor i Lundby på Hisingen, har gått till 38 personer sedan 1990. I den listan finns många profiler i forskarvärlden, bland annat tre Nobelprisvinnare.
SÄLLSKAPET: The Royal Society of Arts and Sciences in Gothenburg (Svenska: Kungliga Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg, förkortat KVVS och ofta bara benämnt som Samhället) tillsätter den vetenskapliga jury som delar ut priset.

LÄS MER: