Undersköterskan Elaine, 27: En aggressiv patient jagade mig genom akuten

Patienten hade beställt droger på nätet och var kraftigt påverkad. När Elaine Dockenfelt, 27, skulle fixa till hans dropp fick han ett utbrott:
— Jag blir såklart rädd och chockad och min instinkt blir att jag hoppar bakåt och springer därifrån, patienten kastar sig efter mig så att droppslangen slits ut ur armen, berättar undersköterskan för HelaHisingen.se.
Nu sliter hon och kollegorna på Östra sjukhusets akutmottagning i Göteborg vid frontlinjen av kampen mot ”Coronapandemin”.

Nattpasset på Östra Sjukhuset. En strid ström av patienter med allt från skärsår till bröstsmärtor kommer in till sjukhuset i Björkekärr, i östra Göteborg. Det senaste året har patienterna först mötts av en ”Covid -19”-kontrollstation, ett yttre triage, i en container på utsidan av byggnaden. Sedan får de flesta komma in i väntrummet.

Här, på den akutmottagning dit ”Hisingen tillhör” enligt Sahlgrenska Universitetssjukhusets geografiska uppdelning av Göteborg, jobbar Kville-bon Elaine Dockenfelt, 27.

— Jag arbetar endast nätter och det är lite speciellt. En natt kan vara allt ifrån superlugnt, att det knappt finns något att göra, tills att man springer non stop i sju-åtta timmar, berättar hon för HelaHisingen.se.

”Allt ifrån att bara vara en lyssnade röst, till att utöva hjärtkompressioner”

Hon flyttade upp till Göteborg och Brämaregården från Skåne 2013 och studerar till att ta examen som sjuksköterska, med examen nu till vintern. Tills dess är hon undersköterska och har jobbat på Östra Sjukhusets akutmottagning från och med 2016:

— För min del har det alltid varit självklart att arbeta med människor och när jag började jobba på akutmottagningen kände jag att jag ville få utveckla mig och få ta mer ansvar. Därav blev det naturligt att läsa vidare till sjuksköterska. Efter min examen är tanken att jobba vidare inom akutsjukvård, antingen på akutmottagning eller ambulans, säger hon.

Hon är alltså en av de hjältar som just nu sliter i vården under Covid-19-pandemin. På akuten möter de akut sjuka och på nattpassen kan arbetet vara förhållandevis lugnt – men även rätt kaotiskt:

— Vanligtvis så är det en del patienter när vi går på passet vid 21 och patientflödet brukar oftast avta vid 01-02. På nätterna kan man ibland märka av det är en del oroliga själar som söker, många ligger vakna nattetid och blir ängsliga. Men i regel under arbetet så tar vi emot patienter som antingen kommer gåendes via triage eller kommer in med ambulans. Under arbetspasset så kan uppgifterna vara allt ifrån att bara vara en lyssnade röst, till att utöva hjärtkompressioner, säger Elaine.

Påfrestande att jobba hela dagar i pandemi-utrustningen

Sedan pandemin bröt ut har både rutiner och utrustning förändrats för Elaine och de andra på akuten. Sedan i våras står alltså den där containern utanför akutens entré, precis som det gör utanför barnakutens och andra delar av sjukhuset där man tar emot patienter akut. Här görs en första bedömning av vårdpersonal f- ör att se om patienterna är i behov av akut sjukvård eller ej.

Allt för att undvika att mängder av människor blir sittande i väntrum nära varann – när någon av dem skulle kunna vara smittad av ”corona”.

Men även personalen har fått helt nya förutsättningar i år:

— Att arbeta i full mundering med munskydd, visir, förkläde och handskar kan även vara väldigt påfrestande. Ibland har man blivit stående på akutrummet med en sjuk patient i 1-1,5 timme och när man kommer ut därifrån är man helt genomsvett och har huvudvärk efter visiren, säger Elaine Dockenfelt.

Och det är en utmaning även för patienterna, då utrustningen som sjukvårdspersonalen behöver för att skydda sig, kan bli ett hinder:

— Att arbeta med denna munderingen är inte alltid heller alltid det lättaste, äldre som har nedsatt hörsel kan ha svårt att höra vad vi försöker förmedla under våra masker, och det känns väldigt opersonligt att komma in till en patient som knappt kan se vad är det för människa under all utrustning.

Jagades av aggressiv patient genom akuten

Även om 2020 blivit ett väldigt annorlunda år för personalen på landets akutmottagningar är det här en händelserik arbetsplats oavsett år, eller pågående pandemi. Ett av de mest dramatiska arbetspassen som Elaine, 27, varit med om var när en patient – hög på droger – jagade henne genom byggnaden.

— Under mina år på akuten har jag träffat på många olika människor med olika bakgrunder och livsöden. Vissa möten etsar sig fast mer än andra. Något jag aldrig kommer att glömma under ett arbetspass på akuten är när jag blev jagad av en patient. Det var en man som var på akutmottagningen för att han hade intagit diverse droger som hade beställt från internet, han var påtagligt påverkad. Patienten hade ett dropp och droppslangen var spänd så jag jag gick fram till patienten för att rätta till droppslangen. När jag står hos patienten och skall rätta till droppslangen, skriker denne rätt ut och sträcker sig efter mig.

— Jag blir såklart rädd och chockad om min instinkt blir att jag hoppar bakåt och springer därifrån, patienten kastar sig efter mig så att droppslangen slits ut ur armen. Vad som kändes som en evighet var egentligen bara någon eller några sekunder när jag sprang längs korridoren med patienten efter mig, tack och lov kom en kollega ut från expeditionen och lyckades ta ner patienten på golvet i väntan på förstärkning.

Elaine berättar om hur den dramatiska händelsen påverkat henne, hur det har fått henne att ha ett extra säkerhetstänk på arbetet:

— Efter den upplevelsen höll jag gärna avstånd från patienter som kom in till akuten och var påtagligt påverkade, och det har verkligen fått mig att alltid se till att ha en öppen ”flyktväg”, att aldrig ställa mig en i sits där jag inte kan ta mig ut om patienten skulle bli hotfull eller aggressiv, säger hon.

— Det är alltid obehagligt när man träffar patienter som är påverkade, man vet aldrig hur dom skall reagera eller att de kan vända på någon sekund från att vara glad till att bli skogstokig. Inför varje arbetspass tar vi på oss ett ”bråklarm”, som vi kan trycka på ifall vi skulle hamna i en hotfull situation. vilket känns som en trygghet.

Vad är annars det mest utmanande med att jobba på akuten?

— Att får se och uppleva den del tragedier och tragiska livsöden. Psykisk ohälsa hos unga människor som skadar sig själva eller försöker att begå självmord, känns alltid i hjärtat.

— Det kan även vara en utmaning att jobba under stressiga förhållanden, man måste lära sig att kunna prioritera och organisera för att kunna jobba så effektivt och patientsäker som möjligt. Att förklara för patienter varför de fått vänta i fem-sex timmar för en åkomma som inte bedöms som akut eller livshotande kan också vara utmanade, men under pandemin upplever jag ändå att patienter har haft en större förståelse till varför det har fått vänta så länge på att träffa läkare, säger Elaine.

”Vara med och rädda liv är en underbar känsla”

Men det är inte bara dramatiska nätter och påfestande utrustning för akutens personal. De flesta nätter är givande och överraskande. Samt att personalen får vara med och rädda människors liv:

— Det bästa med jobbet, hur klyschigt det än må låta, är att inget pass är det andra likt! Det är charmen med att jobba på en akutmottagning, man vet aldrig vad som kommer in genom dörren under ett arbetspass.

— Även att faktiskt få vara med och rädda liv är en underbar känsla, när det går bra för patienter som kommit in med ett hjärtstopp och att få se och uppleva anhörigas uppskattning är oslagbart. Att få känna att man faktiskt har gjort skillnad, på riktigt, säger Elaine.

Hur gör du för att koppla av från ett så intensivt arbete?

— Det viktigaste är att man lär sig att stänga av från jobbet när man är ledig. Skulle man ta med sig alla tragiska saker hem från jobbet, så skulle man aldrig kunna vara glad. Det är viktigt att man har bra kollegor som man kan prata med, har man varit med om något extra tungt eller jobbigt under arbetspasset, brukar vi samlas och prata om det. Sedan umgås jag mycket privat med kollegor från jobbet med, så det blir lätt att man ändå diskuterar jobbet på sin fritid, säger Elaine.

Hur har det varit för dig, för er i personalen, att jobba under pandemin – för egen del? Alltså, tär det på en?

— Absolut har det varit jobbigt för egen del med gällande pandemin, det är klart att tankarna har gått att man själv kanske skulle bli utsatt för smittan via jobbet. Man har sett unga friska människor som blivit jättedåliga och hamnat på IVA eller rent av dött, och man själv går till jobbet med vetskapen att man kommer träffa flera patienter som är smittade med covid, berättar Elaine.

Markus Hankins
markus@helahisingen.se

LÄS MER: