Tankekedjans Timbros tabbe: Bildsatte bok om glesbygdens död med bild från expansiva Hisingen
Befolkningen i Lundby väntas öka till 64 000 personer de närmsta åren. Här ligger också den internationella fordonsjätten Volvos huvudkontor och utvecklingscentrum. Ändå valdes en bild härifrån ut till författaren och ledarskribenten Edvard Hollertz bok om glesbygdens död.
”Pizzerian stänger klockan åtta. Fabriken har flyttat. Kommunalskatten höjs. Skolan läggs ned”. Så inleds beskrivningen av författaren och ledarskribenten Edvard Hollertz nya bok utgiven på Timbro, en marknadsliberal tankesmedja samt ett bokförlag.
För att genomföra boken har författaren rest och antecknat sina upplevelser om klyftan mellan staden och landet. Den fråga som genomsyrar boken är: ”Hur ser landsbygden ut från landsbygdens perspektiv?”. Han frågar sig också ”Sänker sig mörkret över landsbygden eller finns det också en annan berättelse?”.
Hundratals nya lägenheter har precis färdigställts – AB Volvos Campus Lundby ligger här
Men på omslaget till boken ”Tåget stannar inte här längre” så finns en bild tagen från centrala Hisingen. Närmare bestämt på hörnet av Gamla Björlandavägen och Toleredsgatan. Mitt emot från platsen, norrut, ligger Toleredskyrkan, nybyggda bostadshus och området mot Slätta Damms fotbollsplaner. Ett stenkast österut har hundratals nya lägenheter längs Björlandavägen nyligen färdigställts.
Några hundra meter från platsen som ska illustrera landsbygdens död byggs flera nya bostadshus. Längs Björlandavägen har nyligen en rad nya bostadshus blivit färdiga och just nu följer ytterligare några. Området växer så att det knakar och de närmaste åren väntas befolkningen i stadsdelen Lundby öka till 64 010 personer. Totalt på hela Hisingen väntas befolkningen växa med 23 000.
.png)
På andra sidan berget, söderut, skymtar AB Volvos Campus Lundby. Här har den internationella fordonsjätten både huvudkontor, utvecklingscentrum och storslagna expansionsplaner.
LÄS MER: Befolkningen på Hisingen kan växa med 23 000 invånare till 2027 – här är alla fakta
”Bilden illustrerar dels staden som mycket av landsbygdsdebatten utgår ifrån, dels får den symbolisera vad som kan vara en tätortsmiljö varsomhelst i landet”
Edvard Hollertz är agronom och verksam ledarskribent på Lantbrukets affärstidning, ATL. På fritiden driver en skogsgård utanför Oskarshamn tillsammans med sin bror. Enligt honom handlar boken om både stad och land – så bokomslaget ska symbolisera stadsdelen:
”Det är ju en bok som handlar om stad och land – alltså allt på skalan från storstadens city till ödemark. Och den här bilden tycker jag dels illustrerar staden som mycket av landsbygdsdebatten utgår ifrån, dels får den symbolisera vad som kan vara en tätortsmiljö varsomhelst i landet. Två flugor i en smäll, helt enkelt. De flesta laddar nog också bilden med vad som är staden eller landet för dem – alltså en personlig känsla. Och syftet med omslaget är att fånga en känsla, och inte den specifika platsen. Visst kunde vi ha tagit en liknande bild i Norrköping, men som vanligt har Hisingen mycket att erbjuda”, skriver han i ett meddelande till HelaHisingen.se.
”Det kan finnas områden där husen är nedgångna och socialt utsatta samlas”
I samband med boksläppet intervjuades han av NWT om skillnaderna mellan landet och staden.
— Det finns inte en svensk landsbygd, utan många olika. Landsbygderna är som städerna – fulla av variationer. Det kan inom samma landsbygdskommun finnas områden med höga fastighetspriser och låg arbetslöshet, och det kan finnas områden där husen är nedgångna och socialt utsatta samlas. Sverige utanför storstäderna bör inte behandlas som en enda likformig massa, sa han då till tidningen.
Han berättade då också om varför det är viktigt att berätta om livet utanför storstäderna och skillnaderna på landsbygden.
— Det historiska arvet spelar stor roll. På bruksorter har historiskt den stora arbetsgivaren, bruket, tagit ett stort ansvar för allt i samhället, från fritidsaktiviteter till att husen är välskötta. Och i dag verkar den förväntan ha överförts till kommunen, så blir det problem väntar sig många att kommunen ska fixa det. I bygder som historiskt är formade av mindre gårdar och småföretagare kan däremot inställningen vara en annan, där framstår tröskeln vara lägre för befolkningen att gå samman och själva lösa de problem som uppstår, sa han till NWT.
Redaktionen
tips@helahisingen.se
LÄS MER:
