Striden om de rivningshotade landshövdingehusen i Kville fortsätter – nu går Ivar Kjellberg till domstol

Här kan fem landshövdingehus komma att rivas vid Vågmästareplatsen, trots protester från både Kulturmiljöenheten och boende i Kville. Nu hamrar Länsstyrelsen upp en räddningsabrovinsch på de gamla kåkarna, genom att tillfälligt stoppa rivningen. De som bor i Kvarteret Tuppfjätet kan inte andas ut än – för fastighetsägaren tänker ta strid i domstol för sina rivningsplaner.

I mitten av mars kunde HelaHisingen.se berätta om planerna att riva en rad landshövdingehus i Brämaregården, för att bygga nya fastigheter på platsen.

Ivar Kjellberg Fastighets AB har sökt om bygg- och rivningslov för att demolera nästan ett helt kvarter i Kvillestan – där de tänkt bygga en ny, liknande men modern, fastighet. De berörda fastigheterna går under beteckningarna Brämaregården 33:2, Brämaregården 33:3, Brämaregården 33:10, Brämaregården 33:11, Brämaregården 33:1 och utgör nästan hela kvarteret närmast Hisingens polisstation i Kvillestan.

Husen som ska rivas bildar det i huvudsak grönmålade kvarteret med ”Kvilletorget”-skylten – ut mot Vågmästareplatsen, på gatorna Hisingsgatan, Vågmästaregatan och Parmmätaregatan (se kartan nedanför).

”Fler rivningar likt den föreslagna i nu aktuell ansökan är inte acceptabla ur kulturmiljösynpunkt”, skrev Kulturmiljöenheten om ärendet då. De ville stoppa rivningen av det anrika kvarteret vid Vågmästareplatsen. Men Stadsbyggnadsförvaltningen körde över dem och godkände fastighetsägarens rivnings- och byggplaner.

Efter att HelaHisingen.se skrivit om rivningsplanerna försökte hyresvärden och husens ägare Ivar Kjellberg Fastighets AB att lugna oroliga hyresgäster.

— Det finns inget beslut som är taget på att vi ska riva byggnaden. Vi har genom lovet möjlighet att riva och bygga ett nytt hus. Vilken process det än blir så kommer vi kontakta hyresgästerna i så god tid som möjligt, sa Mikael Jansson, VD på Ivar Kjellberg Fastighets AB då.

Han menade även på att inflationen och andra faktorer som skett på senare tid kunde leda till att planerna lades på is.

— Bygglovsansökan har pågått under en längre tid och tiderna har förändrats sedan start. När man beaktar vad som har hänt med räntor och byggpriser som stigit kraftigt så är förutsättningarna annorlunda nu, sa VD:n Mikael Jansson.

Ny domstolsstrid om landshövdingehusen väntar

Men nu blev det inte högre byggkostnader som stoppar projektet – utan gammal hederlig svensk byråkrati. Länsstyrelsen meddelade i förra veckan att deras bedömning är att Göteborgs stads stadsbyggnadsnämnd saknat stöd för att meddela rivningslov och upphäver därför beslutet. Något som GP var först med att rapportera om.

Göteborgs stads beslut att ge grönt ljus till fastighetsbolaget att riva landshövdingehusen överklagades av representanter för föreningarna Centrum för byggnadskultur, Föreningen Fasad och Renoveringsraseriet.

Men sista ordet är inte sagt, för Länsstyrelsens beslut går att överklaga till Mark- och miljödomstolen. Under tiden som den här processen pågår får inte husen rivas. Och en process lär det bli, då Ivar Kjellbergs VD säger till GP att de tänker överklaga Länsstyrelsens beslut:

— De boende får tyvärr vänta längre på besked då överklagandet skapar en längre handläggningstid. Jag är helt övertygad om att vi får rätt i Mark- och miljödomstolen. Vi kommer att återigen redogöra för husets skick och grundförutsättningar, säger han.

Ivar Kjellberg menar på att stammarna är ”slut”, elnätet behöver bytas ut och att husen står inför en omfattande renovering även om de inte skulle rivas. Därför anser de att nya hus på platsen skulle ”skapa en modern standard och förutsättningar för fler att bo där”.

— Sedan är planlösningen av äldre sort och har mycket trapphus, inget effektivt hus. Ska man se det långsiktigt och utifrån hållbarhet är det betydligt bättre att bygga nytt än att behålla den äldre fastigheten, säger Mikael Jansson.

Redaktionen
tips@helahisingen.se

Tidslinje: De rivningshotade husen i Kvillestan

Byggnadshistorisk kronologi – användning, förändringar etc.
1931: Byggnaden på Brämaregården 33:1 uppförs
1933: Byggnadens på Brämaregården 33:2 uppförs
1937: Byggnaden på Brämaregården 33:3 uppförs
1942: Byggnaderna på Brämaregården 33:11 och Brämaregården 33:10
uppförs
1976-79: Omfattande exteriöra och interiöra ändringar av samtliga fem
fastigheter
Källa: Antikvarisk förundersökning

Fakta: Landshövdingehus

Landshövdingehus var den byggnadstyp som i närmare 70 år utgjorde den bostadstyp där en stor del av Göteborgs
befolkning levde. En grund och första våning byggd i sten eller tegel med två våningar och vind i trä ovanpå var standarduppbyggnaden av ett landshövdingehus. I dag finns husen främst bevarade i Brämaregården, Bagaregården och Majorna.

Landshövdingehus är en göteborgsk uppfinning och än 3000 exemplar av hustypen uppfördes med stor
variation i struktur och gestaltning mellan åren 1875 och 1945. Det var länge Göteborgs vanligaste byggnadstyp. År 1940 bodde nära hälften av göteborgarna (47 procent) i ett landshövdingehus. Liknande byggnader uppfördes på andra platser i Mellansverige, men ingen stad kan i mängd mäta sig med Göteborgs bestånd.

Under främst 1960- och 70-talen revs en stor andel av Göteborgs landshövdingehusbestånd. De byggnader som idag finns bevarade är samtliga viktiga delar av kulturarvet landshövdingehus som helhet. De är en framträdande del av Göteborgs identitet och den byggda miljöns karaktär.
Källa: Göteborgs Stad, Kulturförvaltningen.

LÄS MER: