Rektorns larm: Skolan är en tickande bomb ”De kriminella gängen älskar vår ojämlika skola”

Förortsrektorn slår larm i sin nya bok ”En tickande bomb” om hur svensk skolan förvandlats till en marknad där man slåss om de mest lönsamma eleverna. Linnea Lindquist menar att den allt mer ojämlika skolan spelar rätt i händerna på de kriminella gängen:
— Kriminologer, polisen och vi som arbetar i skolan är överens om att det bästa vaccinet mot brott och utanförskap är fullständiga betyg i årskurs 9, säger hon.

Linnea Lindquist har bott i Lundby på Hisingen de senaste fem åren medan hon arbetat som rektor på Hammarkullsskolan F-3 i Angered – och skrivit en bok om sin syn på skolvärlden. Hon har blivit en flitig och uppmärksammad skoldebattör och hörs även i ”Välfärdspodden”.

I boken ”En tickande bomb – en bok om skolsegregation” lyfter hon syn sin på vad som är problemet kring att barn med olika bakgrunder i allt lägre utsträckning möts i skolan:

— Det gör att de inte lär sig att fungera tillsammans. Det leder till att ökat ”vi och dom” i samhället. Vi har skapat ett skolsystem där vissa elevgrupper misslyckas i skolan och jag menar att det förstör samhället. Det tar 14 minuter att åka spårvagn mellan Göteborgs Central och Hammarkullen, vid varje station förkortas barnens livslängd och tandhälsan försämras. I särskilt utsatta områden lever barnen i snitt 5-7 år kortare än vad barn i socioekonomiskt starka områden gör, säger Linnea Lindquist.

Hon menar på att friskolereformen 1992 – där tanken var att den pedagogiska mångfalden skulle öka – fick stora problem i och med att skolpengen för både den kommunala skolan och privata skolföretagare 1997:

— Då började skolkoncerner att expandera eftersom det blev lönsamt att driva skola i Sverige eftersom du är garanterad skolpeng för varje elev.  Politikerna har inte hängt med i utvecklingen, säger hon.

”Måste samverka med föräldrarna”

När du beskriver barnens vitt skilda uppväxtmiljöer, som kan påverka deras prestation i skolan – vad kommer du fram till i boken i form av förslag, idéer, uppslag om hur man kan bryta den här skillnaden för barn – i skolan?

— En viktig åtgärd för att skapa ett mer allsidigt elevunderlag i våra skolor är att reformera skolvalet och ta bort kö som urvalskriterium för friskolor. En annan viktig reform är att sänka skolpengen till friskolor eftersom de har ett mindre omfattande uppdrag. Det är kommunerna som har utbudsansvaret vilket innebär att de måste erbjuda skolplacering åt alla sina invånare. Det tar resurser i anspråk eftersom en kommun måste ha tomma skolplatser för nyinflyttade elever, och om en fristående skola lägger ner sin verksamhet. Nu får friskolorna betalt för ett uppdrag de inte har vilket är orättvist. 

Du lyfter föräldrarnas perspektiv i boken, att de är oroliga för sina barn. Många anser ju att det är föräldrarnas – och inte skolans ansvar – att se till att deras barn ”sköter sig” och presterar bra. Hur ser du på det?

— Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag vilket betyder att vi ska kompensera för det hemmet inte kan ge. Självklart har föräldrarna uppfostransuppdraget, men vi i skolan måste samverka med föräldrarna och stötta dem, säger Linnea Lindquist.

Föräldrar är oroliga för att barnen ska sugas in i kriminella miljöer

I boken berättar rektorn som arbetat i skolan i cirka 15 år, varav åtta år som rektor, om möten med föräldrar som är oroliga för att deras barn ska hamna i fel miljöer, att de är rädda för att barnen ska sugas in i gängmiljöer och kriminalitet – redan vid en ung ålder.

— Jag har mött föräldrar som är oroliga när deras barn är utomhus på kvällar och helger, de är oroliga för att de ska börja umgås med fel personer. I många särskilt utsatta områden finns det en utbredd trångboddhet vilket gör att barnen är utomhus efter skoltid för att det är för trångt hemma. 

Vad kan skolan göra för att stötta dessa oroliga föräldrar?

— Vi har samverkan, vi vägleder föräldrar till stöd av olika slag, till exempel från resursenheten eller föräldrautbildning. Vi är tydliga med vad som är skolans respektive föräldrarnas ansvar, men vi stöttar dem och vägleder dem rätt, berättar Linnea Lindquist.

Vad är det i dagens skolstyrning som du menar på gör att vi tar ifrån barnen sin rätt till likvärdig skola?

— Vi har förvandlat skolan till en marknad där skolor konkurrerar om elever och särskilt de mest lönsamma eleverna. När jag säger lönsamma elever menar jag elever som har svensk bakgrund och föräldrar med lång utbildning. Eftersom vi har likvärdig skolpeng mellan kommunala och enskilda huvudmän innebär det att när en kommunal skola har underskott måste friskolorna ersättas eftersom skolpengen har ökat. Det gör att underskotten ökar ännu mer för kommunala skolor och stöd till elever försvinner.

”Kommunala skolor är underfinansierade”

Hon argumenterar för att omsättningen av elever skapar en situation för rektorerna där de inte kan hålla budget eftersom varje elev som slutar innebär minskade intäkter.

— Om två elever per klass slutar tappar rektorn finansieringen för 1-2 lärare men eftersom det sitter kvar 23 elever i klassrummet kan inte rektorn slå ihop klasser och säga upp en lärare. Då försvinner elevassistenter och trygghetsskapande personal istället vilket påverkar elever och personal. Detta i kombination med att friskolor har ett lättare elevunderlag skapar en situation där kommunala skolor är underfinansierade och friskolor är överfinansierade.

— Vi vet från studier och statistik att det som främst påverkar en skolas resultat är andelen föräldrar med eftergymnasial utbildning, andelen nyanlända och elever med utländsk bakgrund. Friskolor har högre andel föräldrar med eftergymnasial utbildning, elever med svensk bakgrund och de har färre nyanlända, säger Linnea Lindquist.

I Göteborg finns det 20 skolor utan någon nyanländ elev, 18 av dem är friskolor. Av de 10 skolor med högst andel föräldrar med eftergymnasial utbildning är 9 friskolor. Samtidigt har OECD kritiserat Sverige för vår ojämlika skola i 28 års tid:

— Det är bra att OECD fortsätter kritisera vårt skolsystem, samtidigt som det är pinsamt att inte politikerna lyssnar på OECD. Jag syftar främst på Centerpartiet och Liberalerna som har en överenskommelse med Socialdemokraterna att inte prata om marknadsstyrningen under mandatperioden, säger Linnea Lindquist kritiskt mot regeringen och dess stödpartier.

Hur påverkar skolsegregationen er som arbetar i skolan?

— Det påverkar lärarna som arbetar i särskilt utsatta områden i hög utsträckning eftersom de får ett allt tuffare elevunderlag samtidigt som resurserna minskar. Det gör att hela det kompensatoriska uppdraget läggs på lärarna när kringpersonal effektiviseras bort.

Hur tycker du att den påverkar eleverna?

— I särskilt utsatta områden påverkar det elevernas kunskaps- och språkutveckling när de inte träffar andra elever som har svenska som modersmål. Eleverna vistas i en miljö där svenska språket är minoritetsspråk. Det påverkar även eleverna i socioekonomiskt starka områden som inte träffar elever med annan bakgrund.

Hur påverkar den föräldrarna?

— Det påverkar föräldrarna när deras barn inte får den utbildning de har rätt till. Det påverkar samhället – och givetvis familjerna.

”Skapar ett samhälle med stora klyftor”

Linnea Lindquist har jobbat i över ett decennium i Stockholmsförorterna Husby och Rinkeby innan hon flyttade till Göteborg. Hon anser att det värsta i dagens skola, den som styrs av skolpeng och påverkas av de senaste skolreformerna, är att utländska riskkapitalister tillåts ”köpa upp svensk skola” och att hundratals miljoner av skattebetalarnas pengar går till utländska investerare:

— Jag är orolig för vad det gör med skolans demokratiuppdrag på lång sikt, varför skulle utländska investerare bry sig om svenska elever? De har gjort en investering och de vill ha avkastning på sin investering. Vi har skapat ett skolsystem där barn från olika bakgrunder inte möts och det skapar ett samhälle med stora klyftor och ett utpräglat ”vi och dom”, säger Linnea Lindquist.

Du ger i tredje delen av din bok förslag på hur man kan bryta den negativa utvecklingen, kan du ge exempel på hur sådana förslag kan se ut?

— Vi måste driva igenom de förslag som presenteras av Björn Åstrand i utredningen om en mer likvärdig skola. Det handlar om ett likvärdigt och gemensamt skolval, det handlar om att sänka skolpengen till fristående huvudmän och hur skolan ska finansieras, det finns förslag om ett sektorsbidrag istället för dagens statsbidrag. Det viktigaste är att sänka skolpengen för fristående huvudmän. 

Varför anser du att de kriminella gängen ”älskar vår ojämlika skola”?

— Kriminologer, polisen och vi som arbetar i skolan är överens om att det bästa vaccinet mot brott och utanförskap är fullständiga betyg i årskurs 9. När vi har tusentals elever som varje år lämnar grundskolan utan betyg så påverkar det deras framtid. De kriminella gängen har en stabil rekryteringsbas bland dem som inte har betyg i grundskolan.

— Alla som inte lyckas i skolan blir såklart inte kriminella men risken ökar vid en misslyckad skolgång. I Angered finns det skolor där 30 procent av eleverna lämnar årskurs 9 med fullständiga betyg, medan siffran är 90 procent i Torslanda. Varför accepterar vi att i Angered får 3 av 10 välja gymnasieprogram medan i Torslanda får 9 av 10 välja gymnasieprogram?

Markus Hankins
markus@helahisingen.se

LÄS MER: