Platsutvecklaren: Inspireras av New York och Paris när ni bygger om Biskopsgården och Backaplan

En storsatsning på ett centralbad vid Lundbybadet, ett arkitektoniskt landmärke likt Oculus vid World Trade Center i New York City som ny tågstation i Brunnsbo och inspiration från Paris när Biskopsgården byggs om. Tobjörn Lindstedt från Platsutveckling.se vill se visionära idéer när Hisingen förändras och byggs ut under de kommande åren:
— Om det går i Paris – varför skulle det inte gå på lilla Hisingen?, säger han.

Torbjörn Lindstedt bor med familjen i barnvänliga och natursköna Helgered, ett litet villaområde som ligger granne med Klare Mosse, Kättilsröds 4H-gård och Hisingsparken.

Han är en samhällsintresserad 48-åring med två snart vuxna barn och ägnar fritiden åt vandring, löpning, resor, trädgården, huset, kulturarrangemang, omvärldsbevakning och opinionsbildning kring vår byggda miljö. Det sistnämnda har han blivit allt mer aktiv och synlig kring de senaste åren, med fokus på Göteborg – och Hisingen.

— I platsutveckling.se arbetar vi med utvecklingen och revitaliseringen av fastigheter, platser, stråk och områden. Vår produkt är utvecklingsplaner, med analys av nuläget och åtgärdsförslag. Vi åtar oss även projekt- och processledning i implementeringen av utvecklingsplanerna. Våra uppdrag skräddarsys utifrån kundens behov och i den omfattning uppdragen kräver kopplar vi på kringkompetenser från antingen vårt eller beställarens konsultnätverk, t ex arkitekter, landskapsarkitekter, produktformgivare, grafiska formgivare etc.

Jobbar inom skolan på Hisingen

I plats- och områdesutvecklingsuppdrag är Platsutveckling.se inspirerade av BID-modellen. BID står för Business Improvement District och är en beprövad internationell modell för offentlig-privat platsutveckling.

— Modellen har bland annat används för att lyfta Bryant park, Grand Central Terminal, Meat Packing District och Harlem i New York City. I ett BID samverkar fastighetsägare, hyresgäster och offentliga aktörer med varandra enligt en given struktur för att stärka konkurrenskraften och öka lönsamheten i ett område.

— Man renodlar och tydliggör sig gentemot marknaden i ett gemensamt varumärke och gemensam marknadsföring. Tillsammans tar man också ett samlat grepp om gaturummet i form av markbeläggningen, sittmöbler, papperskorgar, växtlighet, belysning och skyltprogram, berättar Torbjörn.

Själv har han cirka 20 års arbetslivserfarenhet med inriktning mot just plats- och fastighetsutveckling, lokaluthyrning, kulturmiljövård, kommunikation, samt pedagogiskt arbete. Sedan 2015 driver han verksamheten platsutveckling.se tillsammans med min kompanjon Hans Johnsson.

— Under de senaste åren har jag fått ett allt större intresse för sociala hållbarhetsfrågor kopplat till stadsutveckling. Jag har därför valt att också arbeta som fritidspedagog på Brunnsboskolan, Landamäreskolan och Backaskolan parallellt med min verksamhet, säger Torbjörn Lindstedt.

Vill visa möjligheterna med privat-offentlig samverkan

I grunden har Torbjörn en bebyggelseantikvarisk examen från Göteborgs universitet, en utbildning inom digital kommunikation samt en vidareutbildning från Kungliga Konsthögskolans arkitekturutbildning i restaureringskonst på temat kontors- och affärshus mellan åren 1880-1960.

Men hans stora engagemang för BID-frågorna har lett till att han sedan 2012 byggt en plattform för opinionsbildning kring den offentlig-privata platssamverkan i samhället:

— Målsättningen med opinionsbildningen är att fler skall se möjligheterna och potentialen i offentlig-privat platssamverkan. Vi vill se ett svenskt nationellt ramverk för offentlig-privat platssamverkan, en svensk BID-lagstiftning. Nu är det äntligen på gång att kanske förverkligas, för Boverket har nämligen i höstbudgeten för 2020 fått i uppdrag att utreda möjligheterna för ett svensk regelverk kring offentlig-privat platssamverkan, säger Torbjörn.

Ser stor potential i Biskopsgården

Nyligen lanserade den borgerliga Alliansen, som styr Göteborgs stad, en vision om att förvandla Biskopsgården på Hisingen till en trädgårdsstad(sdel). En tanke som Torbjörn tycker är spännande – och har potential, men inte om det blir en kopia av någon annan göteborgsstadsdel:

— Biskopsgården – Länsmansgården har 30 000 invånare och är i ett stort behov av uppgradering och pånyttfödelse. Revitaliseringen av en stadsdel kan jämföras med en behovspyramid. Man måste börja med det basala. Det skall vara rent, snyggt och välvårdat, samt tryggt i stadsdelen. Ur ett livscykelperspektiv är det just vård och underhåll av det befintliga som kräver de riktigt stora ekonomiska resurserna. Biskopsgården-Länsmansgården skulle genom det här projektet kunna utvecklas till en grön förort med hjälp av grön teknik och gröna innovationer.

— Satsningen på förtätning med trähusbebyggelse är väldigt intressant och idealen för trädgårdsstaden ligger verkligen i tiden. Jag är däremot skeptisk till Alliansens lösning med byggnader som skall gestaltas som husen i Örgryte och Kungsladugård. Att bygga kopior av husen i Örgryte och Kungsladugård anser jag blir fel i relation till stadsdelens platsspecifika värden och kulturhistoria. Jag lockas mer av idén att Biskopsgården-Länsmansgården får en utveckling i likhet med Wendelstrand i Härryda kommun, säger Torbjörn.

Vid västra änden av Landvettersjön ligger det nya området Wendelstrand där 850 bostäder planeras, såväl flerbostadshus som radhus. Projektet ställer frågan: ”Var går gränsen mellan vardag och tillflykt, mellan stadsliv och natur?” och tanken är att Wendelstrand ska växa fram på en unik plats vid naturen, invid sjön och ändå vara så nära stan. Ett bostadsområde byggt i trä för den som vill leva i samtiden, utan att lämna naturen.

I skapandet av Wendelstrand jobbar internationellt topprankade arkitektbyrån Snøhetta med visionen om hur området ska utvecklas. På företagets meritlista finns världsberömda projekt som operahuset i Oslo, biblioteket i Alexandria och National September 11 Memorial Museum på Ground Zero i New York.

— Biskopsgården/Länsmansgården är naturligtvis mycket större och mer komplext än Wendelstrand i Härryda kommun. Biskopsgården har 30 000 invånare i dag och staden räknar med att stadsdelen skall ha 40 000 invånare när det nya planprogrammet är förverkligat. Det motsvarar en storlek av staden Skövde. Wendelstrand i Härryda har däremot en ambitionsnivå på internationell nivå med en samtida träarkitektur. Det är beundransvärt och det borde vara en utmaning för Göteborgs stad att bemästra, säger Torbjörn Lindstedt.

Varnar för isolerade stadsdelar

Torbjörn Lindstedt anser att det är viktigt att inte isolera Biskopsgården från Lundby – och att inspirationen till det kan komma från Paris!

— Hisingen har tyvärr kommit att utvecklats som ett stadslandskap med små isolerade öar. Jag upplever att det är ingen som har uppdraget att ta ett helhetsansvar för att bryta barriärerna mellan stadsdelarna och bygga samman dem.

— Hjalmar Brantingsgatan, Sommarvädersgatan och Björlandavägen är de självklara stråken som skulle kunna fungera som viktiga länkar på samma sätt som Nya Allén en gång band samman den gamla 1600-tals staden innanför vallgraven med Avenyn och Vasastans stenstad från 1800-talet. Utmed dessa stråk skulle man kunna utveckla noder. Här bör staden hämta inspiration från utvecklingen av Paris.

Han tar exemplet med hur Balder utvecklar Långströmsgatan till Långströmsallén i Svartedalen som en förebild av hur andra stråk på Hisingen skulle kunna förändras för att knyta samman stadsdelarna bättre.

— Arbetet med Långströmsallén innebär smalare bilväg och bredare cykel- och gångväg. Det gör att cyklister och gående får företräde framför bilister.Gatan förtätas även med bostäder och trädplaneringar. Ett liknande arbete har påbörjats för hela Paris, med den så kallade 15-minutersstaden – visionen är att jobb, skolor, grönområden och shopping skall finnas inom 15 minuters cykelavstånd. Om det går i Paris – varför skulle det inte gå på lilla Hisingen?, frågar Torbjörn Lindstedt.

Integrationsförslag: Lundbybadet som framtidens centralbad

En annan del av Hisingen som han skulle vilja se en utvidgad satsning på är området runt Lundbybadet – där han tycker att framtidens stora kommunala simhall i Göteborg bör ligga.

— Mina barn har varit aktiva i av en stadens simklubbar under många år. Simning är en fantastisk sport med lite skador som också är relativt billig att utföra, det krävs bara en baddräkt eller par badbyxor för att ta det första simtaget. Tyvärr finns det en mycket stor brist på simhallar och simtider för de utövande i Göteborg.

— Därför bör man inte satsa på en stor anläggning i centrum utan tvärtom renovera befintliga anläggningar och utveckla flera anläggningar parallellt. Jag vill restaurera Valhallabadet och utveckla Lundbybadet till Göteborgs nya centralbad. Vill staden bryta segregationen bör inte alla nya offentliga satsningar byggas utmed Västlänkens dragning, säger Torbjörn Lindstedt.

Ytterligare ett steg mot centrala Göteborg ska Backaplan byggas om fullständigt under de kommande åren. Här anser Torbjörn Lindstedt att en nyckel är att man ska satsa på en långsiktighet och karaktär:

— Nya Backaplan måste bli en läcker och attraktiv stadsdel med karaktär. Stadsdelen får inte bli för slätstruken. I Sverige får oftast kortsiktig produktionsekonomi övertaget i stadsutvecklingen, men då missar man att det är de högsta kostnaderna för byggnader ligger i själva förvaltningsfasen och inte i produktionsfasen. Därför gäller det att bygga attraktiva miljöer som får låg omsättning av hyresgäster och låga vakansgrader av lokaler och bostäder. Att byta hyresgäster ofta är väldigt kostsamt samtidigt som det skadar lägets rykte och varumärke.

Vill se nytt landmärke i Brunnsbo: Tågstationen ”Göteborg norra”

Tobjörn Lindstedt sörjer att staden inte bevarade Porslinsfabriken vid Kvillebäcken utan att den revs för att bygga nya bostadsrätter på platsen.

— Ta även vara på attraktionskraften i befintliga byggnaders potential. Jag sörjer verkligen den rivna gamla porslinsfabriken som låg i stadsdelen. Den skulle skapat karaktär samtidigt som det fanns en väldigt intressant historia kring tillverkningen av servisen Grön Anna. Göteborgs Porslinsfabrik tillverkade ju serviser, tvättuppsatser, ytterkrukor och hushållsporslin under perioden 1898–1925. Tråkigt att inte några byggnader finns kvar som berättar den historien om platsen till framtida generationer.

Men även här återkommer Lindstedt till förebilden Paris och deras idé om en ”15-minutersstadsdel”:

— För att ge ökad mångfald åt Backaplan borde man göra som i den nya stadsdelen Vallastaden i Linköping. Där fanns en variation av storlekar på byggrätter som möjliggjorde för såväl stora som små exploatörer att bygga och utveckla stadsdelen. Tänk som i Paris, utveckla stadsdelen som en 15-minutersstadsdel. Sedan måste man tänka på att binda samman Backaplan med Kville, Brunnsbo och Backa.

— Risken är annars att det blir en ny ö i Hisingens stadslandskap. Bygg även en riktig tågstation vid Brunnsbo och Backaplan och inte bara en tågperrong. Döp den nya tågstationen till Göteborg Norra och låt den även bli en kollektivtrafikhub med tåg, bussar, och spårvagnar som binder samman hela Hisingens kollektivtrafik med Västlänken. Göteborg Norra borde bli ett riktigt arkitektoniskt landmärke, som Oculus blivit vid World Trade Center i New York City.

Markus Hankins
markus@helahisingen.se

LÄS MER: