Plaskdammen i Majorna kan få ”syster” på Hisingen: ”Familjer kan inte alltid resa över halva stan”

En kommunal utredning slår fast att Göteborgs stad bör satsa på fler plaskdammar enligt den typ som finns vid Mariaplan i Majorna. På Hisingen brukade det finnas plaskdammar fram tills för några decennier sedan – men nu kan de göra comeback, redan om ett par år:
— Fler av de yngsta göteborgarna ska möjlighet att bada i närheten av där de bor, säger Vänsterpartiets kommunalråd Daniel Bernmar.

Kommunens rödgröna politiska styre har låtit utreda behovet av plaskdammar i Göteborg och kommit fram till att det är ett bra sätt att ge barnfamiljer möjlighet att bada på sommaren och överst på listan över platser i Göteborg där en sådan investering kan ske är Biskopsgården.

En plaskdamm är en liten grund ”pool” för småbarn, en populär plats att svalka av sig på under varma vår- och sommardagar. Mellan 1930 till 1960 uppfördes minst 14 plaskdammar runt om i Göteborg. Dessa kom till i en tid där samhället hade stort fokus på barns utveckling genom lek och rörelse och där jämlikhetstanken i samhället var hög. Men i takt med större krav på rening av badvattnet och strängare hygienkrav växte fram har de försvunnit en efter en. Förutom den vid Mariaplan i Majorna.

— Plaskdammen i Majorna är oerhört populär och vi vill att fler ska ha närhet till den typen av lek och plask på sommaren. Småbarn och deras familjer kan inte alltid resa över halva stan för att kunna bada och därför blir det självklart för oss att fler av de yngsta göteborgarna ska möjlighet att bada i närheten av där de bor, säger Vänsterpartiets kommunalråd Daniel Bernmar.

Utredningen pekar ut att Biskopsgården är överst på listan där staden bör bygga en plaskdamm och om det av någon anledning inte går, eller att man inte hittar en lämplig plats, bör den i stället byggas i Hisings Backa (som är fyra på samma lista, efter Hjällbo/norra Kortedala och Tynnered). Nu har Göteborgs stad avsatt 15 miljoner kronor för att gå vidare med projektet och V-kommunalrådet hoppas att det kan stå färdigt om ett par år:
— Nu ska vi hitta en bra plats för detta och beroende på vilken plats som anses lämplig för en plaskdamm kan det gå olika fort tills att den står klar. Har vi tur kan det gå direkt till bygglov men annars kan det ta något år ytterligare innan det blir av, säger Daniel Bernmar.

De som växte upp på Hisingen i mitten av förra seklet minns kanske att det fanns minst två mindre plaskdammar på Hisingen förr i tiden:

• Sannegården: Vid korsningen Danagatan/Pilegårdsgatan låg en mindre cirkelformad plaskdamm som var cirka 75 kvadratmeter stor (Se bilden av Maja Lundqvist Svensson här nedan…) och som är helt borta från området i dag.
• Lindholmen: Vid Lindholmstorget fanns en plaskdamm som även den var relativt liten och cirkelformad, omkring 75 kvadratmeter stor. I dag utgör kanten på den gamla dammen kanten på en konstgräsyta som inhyser en klätterställning på lekplatsen som ligger vid torgytan.

I dag finns en stor ”plaskdamm” i den fullstora utomhuspoolen vid Lundbybadet. Den här badanläggningen är populär under sommarmånaderna när den är öppen – men den tänker dock Göteborgs stad att ”skrota”, genom att det finns långt gångna planer på att bygga om den till ett inomhusbad där ett nytt modernt Lundbybadet ska ta plats i området, utan utomhusbad.

Det är ju en väldigt populär badplats, men också mötesplats mellan Hisingsbor från olika stadsdelar. Är det inte lite motsägelsefullt att ta bort denna och i stället satsa på ”plaskdammar” i förorten?
— Jag förstår invändningen. Men det vi behöver i Göteborg är mer simyta och det är prioriterat för oss. Ett utomhusbad är en simyta som bara existerar ett kort tag under året. Men vi behöver mer tid i bassänger till simskola, rekreation, simföreningar och så vidare, vilket vi får genom att ”bygga in” det badet så att det går att använda året om. I dag är för trångt i badhallarna helt enkelt och det är därför vi bygger nytt i Kortedala, bygger ett nytt centralbad, letar platser för ett stadsdelsbad i Majorna och vi ska bygga nytt bad i Askim, säger Daniel Bernmar.

— Grundplanen är ju att göra en investering på Hisingen och det är en förhållandevis billig lösning att ”bygga in” utebadet på Hisingen, så att säga. Det är inte en så stor ekonomisk investering att göra det i jämförelse med bygget av det nya centralbadet, säger Bernmar och syftar till planerna på att ersätta Valhallabadet med ett nytt modernt badhus.

Biskopsgården blir sannolikt först ut – sen kan Backa få en plaskdamm

Kan det bli fler plaskdammar framöver på Hisingen?
— Backa ligger lite längre ner på prioriteringen enligt den utredning som är gjord, men är omnämnd som en tänkbar plats för en plaskdamm. Platserna som nämns på Hisingen är i första hand just Biskopsgården och därefter Backa. Min förhoppning är att staden kommer hitta en lämplig plats i Biskopsgården och skulle vi inte göra det kan det bli så att vi bygger den första plaskdammen i Backa i stället, säger Daniel Bernmar.

Det görs många satsningar på dessa två förorter som varit med på polisens lista över särskilt utsatta områden. Förstår du om en del som bor i andra stadsdelar runt omkring blir lite avundsjuka att många satsningar hamnar där?
— Det blir onda spiraler under lång tid i de utsatta stadsdelarna, där allt från staten till staden har misslyckats att investera i en tillräcklig takt. Att motarbeta det under ett fåtal år räcker inte utan vi som är förtroendevalda måste aktivt hitta sätt att lyfta dessa stadsdelar där inte lika många höjer rösten för sitt område också, det blir vårt jobb att göra det och se till att vi satsar där det inte gjorts tillräckligt mycket under lång tid.

— Jag håller väl inte med om att det inte görs satsningar i andra stadsdelar än de nämnda, men visst görs det en del särskilda satsningar i exempelvis Biskopsgården. Men det är för hela Göteborgs skull då det gynnar hela staden att vi kompenserar för att resurserna varit för små där under lång tid, säger kommunalrådet Daniel Bernmar (V).

Stadsmiljönämnden som genomfört utredningen om plaskdammar slår fast att vid nyanläggning av plaskdammar ”är det rimligt att sikta på att de ska vara cirka 500 kvm stora”. Detta för att det då möjliggör för många barn att samtidigt nyttja dammen under varma sommardagar och för att 500 kvm är en storlek som är ”lätthanterlig ur både teknisk och driftmässig synvinkel”.

Investeringskostnaden för nyanläggning av en 500 kvm stor damm i Göteborg beräknas uppgå till mellan 20 och 30 miljoner kronor och tidigast sommaren 2026 kan 2000-talets första plaskdamm på Hisingen stå klar.

Markus Hankins
markus@helahisingen.se

LÄS MER: