Hemliga basen på Hisingen var Sveriges första atombombsäkra objekt

Mitt under brinnande världskrig tog Sveriges riksdag beslut om att bygga världens första bergshangar – vilket senare skulle komma att växa till Sveriges första atombomssäkra anläggning. Från den hemliga anläggningen på Hisingen skulle Göteborg försvaras mot fiendens bombplan.

Sverige var i ett trängt läge när politikerna tog beslutet. Morgonen den 9 april 1940 hade tyska trupper invaderat grannländerna Danmark och Norge. Det reguljära militära motståndet krossades snabbt av den tyska krigsmaskinen. Nu var oron stor även i Sverige – skulle vi bli nästa land att ockuperas av nazisterna? De svenska politikerna tog sommaren 1940 beslut om att ett provisoriskt krigsförband skulle få uppgiften att försvara Göteborgs luftrum. Göta flygflottilj (F9) sattes upp och ett år senare stod Säve flygfält färdigt.

Ett år senare var man klara med den första bergshangaren.

I det här läget var även Finland och Baltikum ockuperade av det tyska ”tredje riket”. Sverige var omringat av tysktockuperat territorum och många trodde att tyskarna även hade långt gångna planer på en invasion av Sverige.

Under brinnande krig hade det centrala varit att snabbt färdigtställa ett flygfält på Hisingen, varifrån F9 kunde anfalla mot i första hand de eventuella bombplan som skulle utgöra ett hot mot Göteborg. Därmed hade inga större anläggningar byggts i anslutning till flygfältet, utan fältbaracker utgjorde lokalerna därifrån man arbetade inom flottiljen, som tillhörde Göteborgs garnison.

Men i berget hade det så kallade ”Gamla berget” byggts, som var en hangar med en yta på ungefär 8 000 m². Härifrån hade man möjlighet att styra flottiljen med en kontorsdel och sambandscentral under mark. Detta hade sprängts in i berget under två års intensivt byggarbete – i direkt anslutning till hangaren som växte fram vid Säve flygfält.

Eftersom detta var en världsunik konstruktion hade man inte haft några utländska exempel att studera och fick därför lösa diverse problem som uppstod efter hand. Bland annat jobbade man hårt med att lösa utmaningar kring dagvattenbrunnar, hangarportar, vatten- och avloppssystem, uppvärmning och ventilation.

Samtidigt som ett ständigt arbete pågick under marken så rasade kriget omkring Sverige. Flottiljens högsta chefer som tidigare arbetat inifrån centrala Göteborg flyttade in i den nya ”jaktcentralen” som placerades i bergrummet. Därifrån leddes jaktflyget i Göteborgsområdet i händelse av krigsutbrott.

Ständig beredskap gällde under hela andra världskriget.

Ny atomsäker bergshangar under kalla kriget

Även om Sverige aldrig blev direkt militärt inblandat i Andra världskriget innebar USA:s användning av kärnvapen mot Japan att den svenska militärledningen fick anta nästa utmaning i försvaret av nationen. En omfattande kapprusntning i både USA och Sovjetunionen – den nya huvudfienden i efterkrigstidens Sverige – ledde till beslut om att den första underjordiska flygbasen, det så kallade ”Gamla Berget”, inte längre räckte till.

Kalla kriget mellan öst och väst, samt kärnvapenbeväpnade fiender krävde en helt ny satsning, ansågs det.

På 1950-talet började man därför att konstruera en större, 22 000 m², hemlig bergshangar i området vid Säve flygfält. Här skulle det 60-tal flygplan som F9 disponerade över inrymmas. Detta kom att gå under namnet ”Nya Berget” och här var taket 30 meter tjockt, hade en hästskoformad huvudtunnel samt fick även två lutande uppfartstunnlar för flygplan på omkring 500 meter vardera när det stod färdigt 1955.

”Nya Berget” skulle klara av ett anfall med taktiska kärnvapen. Enligt Aeroseum, som driver militärmuseum (se nedan) i lokalerna i dag så var detta Sveriges första atombombssäkra objekt av sitt slag.

1958 försågs ”Nya berget” vid Säve flygfält även med kraftiga armerade stötvågsportar som vägde hela 90 ton stycket. Dessutom lades egna vapen- och drivmedelsförråd till anläggningen, som var infällda i bergväggarna. Moderniseringen som genomfördes innebar även att ett sprinklersystem installerades och ett då toppmodernt ventilationssystem lades till för flottiljen.

1961 upprättades B91, en basbataljon som bemannade flygfälten i Torslanda och Säve i händelse av krig.

Under 1950- och 1960-talen genomgick den svenska militären och flygvapnet en förändring där anslagen minskade. Man skar ner och tanken var att få kvalitet framför kvantitet i fredstid. Efter riksdagens försvarsbeslut 1968 avvecklades F9 vid Säve, som lades ner året därpå. Verksamheten omvandlades i stället till en helikopterdivision inom marinen, en som tidigare haft sin verksamhet vid Torslanda flygplats.

F9 avvecklades och bergsbasen blev museum

Värnpliktsverket tog sedan över flottiljområdet vid Säve flygplats och Västra Värnpliktskontoret sköttes härifrån fram till 1980-talet, innan det flyttade till Käringberget på fastlandet. Flygvapnet behöll dock ”Nya berget” som krigsbas och använder det som ett förråd för jaktflygplan i fredstid. Skaraborgs flygflottilj (F7) hade i uppdrag att sköta om basen och förse flygplan till Första flygeskadern, som verkade från Göteborg fram till att denna (senare benämnd Attackeskadern) avvecklades 1995.

I mitten av 1970-talet omvandlades flygplatsen i Säve till en civil flygplats, även om det var först i början av 2000-talet som en kommersiell trafik kom igång här. Mellan 2001-2014 var Säve flygplats (även känd som Gothenburg City Airport) Göteborgs andra flygplats. Härifrån flög Ryan Air och Wizz Air lågprisflyg ut i Europa. Under samma period omvandlades bergshangaren till ett museum, så att allmänheten skulle få tillgång till de militärhistoriska lokalerna som fanns vid flygplatsen.

Museumet Aeroseum är sedan 2005 ett upplevelsebaserat aktivitets-center där man ska kunna uppleva miljön och känslan av flygande farkoster och få uppleva den tidigare hemliga flygvapenbasen. Aeroseum har utvecklats med stöd av Statens Försvarshistoriska Museum men lever i dag på samarbete med sponsorer och ideella krafter.

Redaktionen
tips@helahisingen.se

LÄS MER: