Här ska fem landshövdingehus rivas vid Vågmästareplatsen – trots protesterna

”Fler rivningar likt den föreslagna i nu aktuell ansökan är inte acceptabla ur kulturmiljösynpunkt”, skriver Kulturmiljöenheten som ville stoppa rivningen av det anrika kvarteret vid Vågmästareplatsen. Men Stadsbyggnadsförvaltningen körde över dem och godkände fastighetsägarens rivnings- och byggplaner.

Ivar Kjellberg Fastighets AB har sökt om bygg- och rivningslov för att demolera nästan ett helt kvarter i Kvillestan – där de tänkt bygga en ny, liknande men modern, fastighet. De berörda fastigheterna går under beteckningarna Brämaregården 33:2, Brämaregården 33:3, Brämaregården 33:10, Brämaregården 33:11, Brämaregården 33:1 och utgör nästan hela kvarteret närmast Hisingens polisstation i Kvillestan.

Husen som ska rivas bildar det i huvudsak grönmålade kvarteret med ”Kvilletorget”-skylten – ut mot Vågmästareplatsen, på gatorna Hisingsgatan, Vågmästaregatan och Parmmätaregatan (se kartan nedanför).

Kvarteret omfattas av en detaljplan för området som slår fast att byggnader enbart får vara tre våningar och 10,5 meter höga på platsen. Bara mindre avvikelser från högsta tillåtna byggnadshöjd. Göteborgs stad har även ett bevarandeprogram där delar av Brämaregården ingår, men inte det berörda kvarteret.

Även om byggnaden är ett landshövdingehus så menar Stadsbyggnadsförvaltningen att byggnaderna i kvarteret (Kv. Tuppfjätet) ”har under åren förvanskats främst genom senare tillkommen tilläggsisolering och fönsterbyten. Varken konstruktion eller estetik bedöms i dag vara särskilt värdefull”. Vidare menar man att den fastighet som i stället ska byggas på platsen ska komma att passa in bättre med övriga klassiska landshövdingehus i Kvillestan.

”Ansökt åtgärd innebär att del av kvarteret rivs och att nya byggnader uppförd med en tydlig förankring i landshövdingehusens gestaltningsprinciper. Stadsbyggnadsförvaltningen gör, i detta enskilda fall, bedömningen att byggnaderna inte har särskilda kulturhistoriska värden och inte kan bedömas som en unik byggnad i jämförelse med övriga välbevarade byggnader i området”, skriver Stadsbyggnadsförvaltningen i sitt beslut om bygg- och rivningslov.

Göteborgs stad kör över sin egen kulturförvaltning – som vill stoppa rivningen

De nya byggnaderna uppförs i samma kvartersstruktur som tidigare bebyggelse med likartad volym och taklutning. Likt äldre landshövdingehus så ska byggnaderna uppföras med första våningen i sten och två våningar i trä. De nya byggnadernas fasaddetaljer som den varierade fasadpanelen, betongsockeln samt tegelkulören menar Stadsbyggnadsförvaltningen på ger byggnaden ”ett samtida uttryck och en tydlig läsbarhet”.

Men i yttrandet från Göteborgs stads kulturförvaltning framgår att inte alla inom kommunen tycker att det är en bra idé att riva gamla landshövdingehus i Kvillestan. Dennis Axelsson, enhetschef och Kristian Jonsson,
bebyggelseantikvarie skriver i sitt yttrande från Kulturmiljöenheten att de avstryker ansökan om rivningslov:

”I Göteborg har sedan mitten av 1900-talet en allt för stor andel av de uppförda landshövdingehusen rivits. Fler rivningar likt den föreslagna i nu aktuell ansökan är inte acceptabla ur kulturmiljösynpunkt. De bevarade landshövdingehusen är starkt präglande för Göteborg, och i än tydligare grad på sina respektive stadsdelar – som Brämaregården.”

Kulturförvaltningen vill tydligt föra fram att landshövdingehusen inte bara är en exteriör estetik, utan främst en konstruktion och planlösning.

”Därför försvagar varje rivning det sammantagna kulturarvet som stadens landshövdingehusbestånd utgör. Detta oavsett om kopior med ambitiösa exteriöra gestaltningsprinciper uppförs i deras ställe. Kulturförvaltningen kan inte godkänna rivning av fler landshövdingehus som går att renovera och återställa, vilket bedöms vara fallet för bebyggelsen i kvarteret Tuppfjätet samt för flera av Brämaregårdens bevarade landshövdingehuskvarter. Förvaltningen förordar ett omtag i ärendet med utgångspunkt i en varsam renovering där den ursprungliga 1930-talsgestaltningen bör vara vägledande.”

Men Stadsbyggnadsförvaltningen går alltså på fastighetsägaren Ivar Kjellberg Fastighets AB:s linje och godkänner både rivningen av de nuvarande kvarteret och uppförandet av nya liknande fastigheter på platsen. Bygglovet som getts upphör att gälla om ”åtgärden inte påbörjas inom två år och avslutas inom fem år från det datum beslutet vann laga kraft”. Alltså ska rivningen av kvarteret Tuppfjätet inledas senast i början av 2025.

Mikael Jansson, VD på Ivar Kjellberg Fastighets AB, menar dock att inget beslut är taget:

— Det finns inget beslut som är taget på att vi ska riva byggnaden. Vi har genom lovet möjlighet att riva och bygga ett nytt hus. Vilken process det än blir så kommer vi kontakta hyresgästerna i så god tid som möjligt, säger han.

Läs hela intervjun med VD:n här.

Bor du i det drabbade kvarteret? Är du granne i Kvillestan? Vet du mer?
Tipsa oss: tips@helahisingen.se eller skicka ett meddelande här!

Redaktionen
tips@helahisingen.se

Fakta: Kvarteret Tuppfjätet

Byggnadshistorisk kronologi – användning, förändringar etc.
1931: Byggnaden på Brämaregården 33:1 uppförs
1933: Byggnadens på Brämaregården 33:2 uppförs
1937: Byggnaden på Brämaregården 33:3 uppförs
1942: Byggnaderna på Brämaregården 33:11 och Brämaregården 33:10
uppförs
1976-79: Omfattande exteriöra och interiöra ändringar av samtliga fem
fastigheter
Källa: Antikvarisk förundersökning

Fakta: Landshövdingehus

Landshövdingehus var den byggnadstyp som i närmare 70 år utgjorde den bostadstyp där en stor del av Göteborgs
befolkning levde. En grund och första våning byggd i sten eller tegel med två våningar och vind i trä ovanpå var standarduppbyggnaden av ett landshövdingehus. I dag finns husen främst bevarade i Brämaregården, Bagaregården och Majorna.

Landshövdingehus är en göteborgsk uppfinning och än 3000 exemplar av hustypen uppfördes med stor
variation i struktur och gestaltning mellan åren 1875 och 1945. Det var länge Göteborgs vanligaste byggnadstyp. År 1940 bodde nära hälften av göteborgarna (47 procent) i ett landshövdingehus. Liknande byggnader uppfördes på andra platser i Mellansverige, men ingen stad kan i mängd mäta sig med Göteborgs bestånd.

Under främst 1960- och 70-talen revs en stor andel av Göteborgs landshövdingehusbestånd. De byggnader som idag finns bevarade är samtliga viktiga delar av kulturarvet landshövdingehus som helhet. De är en framträdande del av Göteborgs identitet och den byggda miljöns karaktär.
Källa: Göteborgs Stad, Kulturförvaltningen.

LÄS MER: