George Jansizian: Kan en influencer hållas ansvarig för mina beslut som privatperson?

Juristen George Jansizian är HelaHisingens juridiska krönikör som skriver om hur lagen påverkar vanliga människors liv. Han driver George Juristbyrå i Hildedal på Hisingen och skriver regelbundet krönikor hos HelaHisingen.se.

Enligt Institutet för Reklam- och Mediastatistik (IRM) är influencer marketing ett relativt nytt mediaslag som växer kraftigt. Eftersom det är ett nytt mediaslag har det länge varit oreglerat, detta har lett till att följare i många fall har haft svårt att särskilja vad som är dolda budskap om försäljning och vad som är ärliga rekommendationer, råd och inspiration.

År 2020 kom det därför nya regler om hur influencers får marknadsföra produkter på sidor för att det direkt ska vara tydligt för läsaren om ett inlägg är reklam.

Svenska influencers kan ha en följarbas på allt från tusen personer upp till och med en miljon och i takt med att antalet följare ökar så växer deras möjlighet att marknadsföra produkter. De får även större inflytande och möjlighet att skapa opinion och påverka allmänhetens attityd gällande olika samhällsfrågor. Man kan därför fråga sig vilket ansvar influencers ska ha?

Ansvar finns enligt marknadsföringslagen

Enligt Marknadsföringslagen är det strikt förbjudet att genomföra dold marknadsföring. Därför har vi sett flertalet regleringar och åtgärder mot inlägg på sociala medier som utgör reklam. För det fall en influencer hänvisar till produkter, tjänster eller antyder på försäljning av något slag ska det finnas en märkning om reklam så att privatpersoner inte ska kunna bli vilseledda av en influencer och omgående kunna förstå att det bakomliggande syftet är att sälja produkter och tjänster.

Att vara influencer innebär ett stort ansvar gentemot följarna som inte bör utnyttjas eller missbrukas. Marknadsföringslagen är ett exempel som föranlett myndighetsåtgärder där influencers ansvar har stävjats. Just nu ser vi en positiv utveckling där lagstiftarna försöker få bukt med dold och vilseledande reklam, vilket skapar balans på marknaden och ett starkare konsumentskydd. Men vad gäller om en influencer exempelvis ger felaktiga rekommendationer som leder till skada, eller uttalar sig i en fråga av allmänintresse och därmed påverkar en individ att agera på ett skadligt sätt?

Samhällsfrågor och ansvar

Vi har på senare tid sett flera influencers engagera sig i samhällsfrågor. I kampen om att övervinna den globala pandemin så kan influencers åsikter påverka en stor skara människor, framförallt ungdomar som exempelvis varit emot vaccinering. I en intervju med Aftonbladet uttalar sig statsepidemiolog Anders Tegnell att man ”har ett jättestort ansvar, att den information som man sprider är så sann och verifierad som det vara går”. Rent juridiskt kan man ställa sig frågan om det föreligger något ansvar i detta hänseende och vad konsekvenserna skulle kunna bli?

Till skillnad från en influencer har en jurist eller annan konsult ett rådgivaransvar gentemot sina kunder. Felaktig rådgivning kan leda till ansvar och ekonomiska följdkonsekvenser som kan bli dyra. En influencer kan i många fall på ett ofarligt sätt inspirera och dela sina åsikter med sin följarskara, men vad händer när de ger råd och rekommendationer inom ett område som kräver särskild kompetens? Ett uttalande, ett råd eller informationsspridning kan påverka människors beslut i vardagen vilket kan bli skadligt beroende på vilken typ av råd som tillhandahålls genom sociala medier. I Finland har exempelvis Räddningsbranschens centralorganisation riktat skarp kritik mot influencers om att de borde ”känna sitt ansvar”. Anledningen är att de publicerat idéer för inredning och pyssel kring högtider såsom julafton där man använder en hel del ljusstakar. En del av tipsen utgjorde allvarliga brandsäkerhetsrisker, vilket väckte stora reaktioner hos brandsäkerhetsorganisationen.

”Cancel Culture”

Det återstår att se om det kommer ske någon reglering av influencers ansvar i samband med informationsspridning och rådgivning. En intressant aspekt av ansvaret är det som många refererar till som ”Cancel Culture” vilket på ett förenklat sätt kan definieras som en uppmaning till bojkott. Många influencers menar att de har ett ansvar gentemot sina följare att yttra sig i aktuella frågor med anledning av att tystnad kan vara skadlig för deras varumärke.

Globalt har vi fått läsa om uttalanden och anvisningar från influencers som inte haft all fakta på bordet. Dessa uttalanden och rekommendationer om att bojkotta ett event, ett företag eller en individ kan få stora följdkonsekvenser för den som påverkas. När skadan är skedd är den väldigt svår att åtgärda med anledning av allmänhetens uppfattning och hur snabbt informationen sprider sig. Cancel Culture skapar en dömande instans utanför vårt civila rättssystem vilket i vissa fall har gett viktiga frågor en röst och skapat viktiga förändringar i samhället, men i vissa fall så kan det även få negativa konsekvenser och därmed inkräkta på vårt civila rättssystem.

Oavsett vilken ställning man har till sociala medier, om man följer influencers, eller om man är influencer själv, så är det viktigt att vara källkritisk. Det kan även vara bra att konsultera en jurist innan man publicerar ett inlägg som kan ligga i gränslandet och riskera att skapa följdkonsekvenser för ens varumärke eller den enskilda individen. Det ska bli oerhört spännande att följa den juridiska debatten och samhällets anpassning till sociala medier.

Vad tycker du en influencer ska ha för ansvar?

George Jansizian, jurist
tips@helahisingen.se

LÄS MER: