FRAMTIDENS BACKAPLAN: Här skapas 10 000 -15 000 arbetsplatser – och lika många nya lägenheter

Det här är Del 3 i en artikelserie om “Framtidens Backaplan” – den nya stadsdel som ska växa fram mellan Kvillestan och Brunnsbo under det närmaste decenniet. Följ artikelserien här på HelaHisingen.se i vinter.

Ut med det gamla, in med det nya. Så kan man beskriva Fastighetskontorets vision för Backaplan. På tisdagen presenterade man sina slutsatser för politikerna.
”10 000 -15 000 arbetsplatser”, skriver de om framtiden för området.
Samtidigt totalsågas både Fastighetskontoret och Göteborgs stads arbete av egna stadsarkitekten Björn Siesjö:
”Stora möjliga värden förfuskas för lite klirr i kassan.”

Fastighetskontorets rekommendation vad gäller Backaplan blev att säga upp tomträttsavtalen för tomträtterna väster om Kvillebäcken, mellan nybyggda bostadsområdet ”östra Kvillebäcken” och ända bort till Hornbachs byggvaruhus på Minelundsvägen.

Om politikerna beslutar efter tjänstemännens rekommendation blir det alltså dags för Göteborgs stad att säga upp besittsningsrätterna (Tomträtt är en nyttjanderätt till fastighet under obestämd tid enligt 13 kap. jordabalken) för de företag som bedriver verksamhet i området – för här ska rubb och stubb jämnas med marken.

Kommunal service ska byggas i området

I dag finns allt från stora kedjor som Lidl och Ö&B i området, till aktörer som Björk & Frihet (före detta Emmaus Björkå) och hyllade restaurangerna Jenin Grill och Lilla Istanbul i området. Vissa av de här företagen lär flytta in i nya lokaler på nybyggda Backaplan och andra helt flytta ifrån området.

Vad som kommer sen? Jo, här avser man att i första hand bygga upp den kommunala service som ska ”mata” den nya stadsdelen med tjänster i och runt dagens Backaplan där sådant som förskola, skola, idrottshall och äldreboende nämns specifikt.

”Vad gäller Backaplan är rekommendationen att ta ett aktivt ställningstagande för att säga upp tomträttsavtalen för tomträtter Väster om Kvillebäcken”, skriver Fastighetskontoret bland annat.

”Målet för utbyggnaden av Backaplan är en socialt blandad stad med stort inslag av handel och verksamheter, skolor, förskolor och idrottshall samt ett kulturhus. En strävan är att antal boende och antal arbetande i Backaplan ska vara ungefär lika”, fortsätter Fastighetskontoret sin beskrivning.

Utmaningen: Snabb utbyggnad

I sin analys av Backaplan-området beskriver Fastighetskontoret framför allt två utmaningar, kopplade till att det nya området ska ha en bra kvalitet och hållbarhet:

1. Snabb utbyggnad:
   När det byggs snabbt finns det inte utrymme för Göteborgs stad att kunna justera för att få in fler bostäder med lägre hyror i området. Staden äger även lite mark i området, så man flaggar för att en snabb expansion leder till höga nybyggnadshyror och få lägenheter av den typ som kan locka barnfamiljer till området. Fastighetskontoret föreslår att man ska reglera lägenhetsfördelningen i det som byggs så att inte enbart lägenheter på 70 m2 med 2-3 rum och kök byggs, då det är den mest lönsamma typen av lägenhet att bygga.
2. Offentliga platser:
   Trafikkontoret tycker det är viktigt att konkretisera och förverkliga programmets hållbarhets- och kvalitetsintentioner. Exempel på detta är säkerställandet av allmäna platser mellan handelskvarteren i centrala Backaplan. Ett annat exempel är utformning av allmän plats och kvartersmark med hänsyn till samnyttjande av gårdar och parker och för att skapa ”nödvändiga och önskvärda ekosystemtjänster”.

Nyligen skrev HelaHisingen.se om stadens oro för att skapa för stora klassklyftor vid nybygget av Backaplan och en serie åtgärder som planerats för att motverka den utvecklingen. Barnfamiljer i bostäderna som byggs och tillgängliga allmänna platser – var två av dem.

Fastighetskontoret har nu under 12 veckor arbetat i en arbetsgrupp för att samla in och analysera bland annat de ekonomiska underlagen för de sju delområdena. Uppdraget, som kommit från politikerna, närmare bestämt på initiativ av den styrande borgerliga alliansen har velat se att varje etapp kring bygget av Älvstaden är ekonomiskt hållbart.

”Kostnaderna och intäkterna i Älvstadens olika projekt på båda sidor om älven har under senare år varit omdiskuterade på grund av osäkerheter eller att kostnaderna anses kunna bli alltför höga”, skriver man.

Tuff kritik från stadsarkitekten

Samtidigt går Göteborgs egen stadsarkitekt Björn Siesjö till hårt angrepp mot planeringen av staden och menar att det saknas en gemensam vision. 

— Det är en höna utan huvud som springer runt lite på måfå, säger han till SVT Väst.

I en krönika hos Bostadspolitik.se kallar Park- och Naturförvaltningen för ”bromskloss”, tycker att Trafikkontoret saknar långsiktighet och att Stadsbyggnadskontoret – som har ledningsansvar blir överkörda av de andra förvaltningarna och överbetonar gärna estetik, på bekostnad av funktionalitet och stadsliv.

Tuffast är han mot just Fastighetskontoret:

”Fastighetskontoret tillämpar ofta kortsiktig vinstmaximering, utan ansvar för kvaliteten på det som byggs, på stadens ändliga reserv av exploaterbar mark. Stora möjliga värden förfuskas för lite klirr i kassan”, skriver Siesjö.

— Men vi har ingen som har det långa perspektivet. Staden som skall stå i tusen år, bygger vi just nu fel. Om vi fortsätter såhär så har vi en stad som inte hänger ihop, säger Björn Siesjö.

SVT: Har du några exempel på det?
— Vi har ju Frihamnen som fullständigt gått i stå, trots att det är ett lovande projekt. Allt måste gå plus direkt, i stället för att säga: Vi bygger de delarna som går med plus i Frihamnen nu, så ökar värdena efter hand, säger stadsarkitekten.

Markus Hankins
markus@helahisingen.se

LÄS MER:

FRAMTIDENS BACKAPLAN – DEL 1:

FRAMTIDENS BACKAPLAN – DEL 2:

FRAMTIDENS BACKAPLAN – DEL 3:

FRAMTIDENS BACKAPLAN – DEL 4:

FRAMTIDENS BACKAPLAN – DEL 5:

FRAMTIDENS BACKAPLAN – DEL 6:

FRAMTIDENS BACKAPLAN – DEL 7:

FRAMTIDENS BACKAPLAN – DEL 8:

FRAMTIDENS BACKAPLAN – DEL 9:

FRAMTIDENS BACKAPLAN – DEL 10:

FRAMTIDENS BACKAPLAN – DEL 11:

LÄS ÄVEN: