BILDEXTRA: Så här semestrade Göteborgeliten för 150 år sedan – Golf, bad, säcklöpning och crossdressing

I mitten av 1870-talet utvecklades Arendal på Hisingen till en badort. Både förmögna Göteborgare och sommargäster älskade att ta ångbåten hit för att njuta av miljön vid havet. Här är unika bilder från den tidsepoken – från Göteborgs stadsmuseums arkiv.

Delar av området som blev en populär badort låg på mark som avsöndrats från bonden Johan Olssons gård. Den inre delen av dalen där Olssons gård låg huserade sedan minst från 1800-talets början Davida Karlssons gård ”Höjden”. Från den hade Johan Olssons marker avskilts cirka 1860.

Tack vare bevarade fotografier och annan dokumentation hos Göteborgs stadsmuseum vet vi att stora delar av Göteborgs sociala och ekonomiska elit valde Arendal på Hisingen för dina sommarnöjen från 1870-talet och framåt. Bland dem fanns grosshandlare Pehr Lithander, ögonläkare Ernst Salén, skeppsredare John E. Olson, salthandlare Gustaf Reinhold Setterberg, stadsmäklare Jacob Dahl och trävaruhandlare Ludvig James Barchmann.

Ledande näringslivsprofiler byggde hus i Arendal

Mitt emot Davida Karlssons gård, på västra sidan av Arendalen fanns en villa som uppfördes av sjökaptenen och trävaruhandlaren Ludvig James Barchmann. Villan fungerade på slutet som Frälsningsarméns ungdomsgård. Ursprungligen hade Barchmann den som sitt boende, då han hade verksamhet på Hisingen, nämligen ett brädupplag vid Färjenäs. Sannolikt såldes villan vidare i slutet av 1880-talet till notarien Christian Paterson och ägdes efter det av doktor Albin Pihl 1901-1911 och handlanden John Lithander 1911-1916, son till Pehr Em. Lithander. Handelsfirman P. Em. Lithander & Co bildades i Göteborg år 1870 av Pehr Emanuel Lithander och växte under 1800-talets sista decennier fram till ett av de ledande grosshandelsföretagen i textilbranschen.

John Lithander hade sannolikt bott på Arendal åtminstone från 1909, då han detta år finns registrerad som en av de tre stiftarna av bolaget Trafik AB Arendal. Villan bredvid, på dalens västra sida, byggdes på order av salthandlare Gustav R. Setterberg. Byggnadsmaterialet var saltpråmar, och villan tros ha varit den första på Arendal, från 1870-talet. 1903 övergick den från fru Setterberg till barnläkaren Josef Wirseen, som sedan byggde om den. Wirseens bodde kvar till och med sommaren 1931, enligt Göteborgs historiska museum: Årstryck 1966. ”Tjällstorp på Arendal,” av Hans Thoresen.

1800-talsvillan Rosenborg

Ögonläkaren Ernst Saléns villa döptes till ”Rosenborg” och var en äldre ombyggd bondgård. Den finns bevarad på en målning av Berndt Lindholm vid namn ”Arendal 1879” och har ett litet torn i början, men byggdes senare om så att det hade ett platt tak.

Villan övertogs troligen 1884 av skeppsredaren och varvsdisponenten Douglas Kennedy, vars hustru Caroline med flicknamnet Åhmansson, bodde där fram till och med andra världskrigets utbrott 1939. Näst intill låg stadsmäklare Jacob Dahls villa ”Tjällstorp”, som byggdes 1876-1877. Här bodde minst fyra generationer av Jacob Dahls släktingar, ända in på mitten av 1960-talet. Bortom Dahls villa låg skeppsredare John E. Olsons villa ”Fjordhem” och en annan tillhörande hans släkting pianohandlare Wilhelm Nilsson.

På östra sidan av dalen Arendal, bredvid Davida Karlssons gård, låg en villa som var uppförd av trävaruhandlaren Barchmann. AB Färjenäs Snickerifabrik grundades 1893 av fadern Claus Barchmann och hans söner Carl Gustaf Barchmann och Robert William Barchman drev vidare företaget. Vid sekelskiftet 1900 hade fabriken omkring 200 anställda och specialiserade sig på lådämnen, innan man sålde det till brittiska intressenter 1910.

Under den första tiden bodde även trävaruhandlaren själv i villan innan den togs över av magistratssekreterare Gudmund Åkermark, i slutet av 1910-talet av en direktör Bergström och omkring 1920 av en ”herr och fru Svahn,” som bodde där några få år, men exakt vilka dessa var har vi inte hittat svar på i befintliga källor.

Riksdagsledamotens spexiga familj

Det är oklart vad grosshandlare och riksdagsledamot Lithander hade tyckt om han visste att detta ögonblick förevigades, men minst fyra av personerna i fotot här nedan är utklädda. Hulda Åkermark bär bygdedräkt, Agda Norin bär en hatt av typ som var modern på 1830-talet, John Lithander bär kjol (vilket inte direkt ingick i herrmodet 1899), och Edvard Lithander bär också kjol och troligen en damblus och hatt.

Även om det inte är lika uppenbart är det sannolikt att även Ingeborg Lithander har klätt ut sig som allmogekvinna i huckle och förkläde istället för stadskvinnans klädsel, enligt Göteborgs stadsmuseum information om bilden, som är tagen utanför Johan Olssons bondgård 1899.

På dalens östra sida fanns alltså bonden Johan Olssons gård, som två år efter att fotot ovan tagits, 1901, köptes av Göteborgs stad för 71 000 kronor. Sedan arranderades villan ut, först till bonden Olsson själv och sedan 1909-1959 till Ossian Pehrsson.

I närheten låg vid en igenfylld vik där alltså handlaren och riksdagsmannen för Protektionistiska partiet, Pehr Lithander redan 1876 låtit uppföra villan ”Elfsvik”, ett namn som även gick att utläsa på grindstolparna. Inför en mudderuppläggning i viken, såldes villan 1901 till Göteborgs stad, för 49 000 kronor. Skaraborgsfödda Lithanders söner var delägare i familjens gemensamma företag, som startats efter att Pehr Lithander blivit framgångsrik inom sidenindustrin i Stockholm under 1860-talet. I dag finns familjegraven att skåda på Östra Kyrkogården i Göteborg.

Här verkade AIK: Arendals Idrotts-Klubb

Stadsmäklare Jacob Dahls sommarställe ”Tjällstorp” byggde han tillsammans med sin hustru Ida Spaak. Arkitekt var professor Gustaf Dahl. Tjällstorp låg inom Göteborgs stad och uppfördes 1876–1877. Villan restaurerades senare av Carl Gustaf Dahl, 1922, och innehöll två våningar, samt vind och källare.

En förening för sport fanns även på Arendal. Ledare för denna var en kvinna, Amanda Rundberg, samt hennes bror Victor Setterberg samt Carl Gustaf Dahl. Föreningen hette AIK, Arendals Idrotts-Klubb.

På 1890-talet startades en av Sveriges första golfklubbar här och golfbanan som anlades blev även bland de första i Sverige. Under första världskriget odlades golfbanan upp. Först spelades det tennis spelades i Linnevik men sedan på en bana som byggdes i närheten av Villabron. Den var gjord av ett brunt, kolstybbartat material, som fick dras över med handvält för att bli hård. På 1920—30-talen hölls banan fortfarande i gott skick av skeppsredare John E. Olsons barnbarn, men förföll sedan.

Ett flertal av fotografierna i Göteborgs stadsmuseums arkiv är så kallade reprofoton, alltså fotografier på fotografier, som har fotograferats bland annat på Götaverken Cityvarvet och Götaverkens Arendalsvarvet.

Markus Hankins
markus@helahisingen.se

LÄS MER: