Bildextra: Så här såg centrala Hisingen ut förr – jämfört med i dag
Häng med oss på en digital stadsvandring i Brämaregården runt Ramberget — där vi kollar hur centrala Hisingen såg ut förr jämfört med nu!
Vi börjar i Kvillestan, jobbar oss bort mot Vågmästareplatsen, svänger upp till Rambergsstaden, gör ett litet besök omkring Keillers park innan vi tar oss ner för berget till Herkulesgatan igen. Bilderna från förr har vi hjälp med att ta fram av Göteborgs stadsmuseum och fotona från i dag får stå som jämförelse för hur den här delen av Hisingen, det så kallade ”centrala Hisingen”, såg ut förr kontra nu…
Myntgatan/Herkulesgatan
Brämaregården skiljer sig inte mycket åt från förr, i alla fall inte en solig höstdag 2020 och det här fotot på området där Myntgatan möter Herkulesgatan. Här vid ”ingången till Kville” västerifrån var det sankmark, vass och knappt någon väg att tala om bort till Lindholmen innan Keillers varvsarbetare började fylla igen området. Fotot av A.- B. Göteborgs Konstförlag avslöjar inte vilket år det är från, eventuellt 1940-talet, men det är anmärkningsvärt hur lite som har förändrats här sedan färgfotot uppfanns. De gamla landshövdingehusen står kvar än i Kvillestan. På vänster sida (precis utanför fotot) ligger numera Hisingens moské.
Herkulesgatan
Herkulesgatan södra sidan: sett mot väster (övre bilden) från Kvillevägen, i dag Kvillegatan och sett mot öster (nedre bilden). Väderkvarnsgatan syns längst bort i den gamla bilden. Fotot bevarades på Göteborgs historiska museum från det att beslut togs om att riva fastigheten Herkulesgatan 12.
Tvåvånings bostadshus av trä, inrymmande två 1-rumslägenheter i vardera våningen samt två spisrum i vindsvåningen. Det kommer att rivas under sommaren 1955, enligt Göteborgs stadsmuseum.
Brämaregatan
Brämaregårdens kyrka
Efter 1930-talet har både svenska kyrkan och andra fastighetsägare byggt flera omkringliggande hus till själva kapellet, eller kyrkan, som den numera benämns som. Även i omgivningen har bostadshus, parkeringar och buskage tillkommit, men själva kyrkobyggnaden ser i dag ut i princip som den gjorde för 90 år sedan.
Brämaregatan (Kvillestan)
Huset ägdes av UH:s morfar Alfred Karlsson. Denne, som var trädgårdsmästare och jordbrukare, arrenderade först Brämaregården tills han 1912 köpte en egen gård i Grimbo (Måns Torbjörnsgården). Speceriaffären i husets bottenvåning drevs också av morfadern. Hans dotter Elsa f. 1894 och senare gift Dahl – UH:s mor – skötte den en tid efter avslutad skolgång. Texten på ett par av entrédörrarna upplyser om att här också fanns skomakeri och skrädderi. Ett tag låg det ett bageri t v om speceriaffären vilket drevs av en kusin Olga Blomberg (från Ed) till UH:s mor Elsa, enligt Göteborgs stadsmuseum.
I dag är det här hörnet av Brämaregatan/Hallegatan och ser rätt så annorlunda ut, som ni kan se på den nytagna bilden från hösten 2020…
Rambergsskolan
Rambergsskolan stod färdig 1916 och även om mycket i skolan förändrats (och förändras just nu då ombyggnad pågår) så ser huvudbyggnaden exteriört ut i princip som för 100 år sedan.
Keillers park
Bergavägen (Rambergsstaden)
Gamla Rambergsvägen
Gamla Rambergsvägen 20, på nordvästra sidan av Ramberget. Detta var ett envånings bostadshus av trä med tre enrumslägenheter på 1950-talet. Byggnaden var uppförd av resvirke, fodrad med lockribbspanel samt gulmålad – med gröna foder. Takbeklädnaden bestod av papp. Vedbodslängan var rödmålad under pappklätt pulpet-tak. – Staden förvärvade husen omkring år 1914 av Hilde Anderson, då anställd hos Strömman & Larsson.
Lundbybadet (Originalet)
Renströmska badanstalten i Lundby ”Lundbybadet” på Herkulesgatan i höjd med Ramberget (ni ser ”Ättestupa” uppe till vänster i fotot) känner de flesta i dag till som Banzai Karate Kai:s klubblokaler. Men från 1915 fram till maj 1973 var det ett badhus, i folkmun hette det ”Lundbybadet”, i fastigheten. De Renströmska badanstalterna byggdes tack vare en donation av Sven Renström. Byggnaden är del av Göteborgs stads bevaringsprogram.
Redaktionen
tips@helahisingen.se
LÄS MER:
LÄS MER:
LÄS MER: