Här vill Poseidon ”spränga in” cirka 15 000 kvadratmeter hyreslägenheter – mellan befintliga hus

Hisings Backa växer så att det knakar. Selma Stad, utbyggnaderna kring Litteraturgatan, stora planer på tillbyggnader i Brunnsbo och nu även en rejäl förtätning av Backa Röd. Kommunala bostadsjätten Poseidon vill bygga till cirka 233 bostäder i hyresrätter mellan befintliga hyreshus vilket skulle innebära cirka 15 000 kvadratmeter nya bostadsytor i stadsdelen.

Föreslagen bostadsförtätning ligger i två delområden inom Backa Röd i norra Backa, norr om Wadköpingsgatan (delområde 1) respektive väster om Litteraturgatan vid Farmors gata (delområde 2). Sökande är Framtidens Byggutveckling AB och markägaren Bostadsaktiebolaget Poseidon – inom det kommunala hyresbeståndet.

Enligt stadens tjänstemän som berett ärendet har ”ett redan utbyggt bostadsområde med befintliga kringbyggda gårdar utgör goda förutsättningar för förtätning i form av mer bostadsbebyggelse. Det är positivt med fler bostäder i området och ett bra läge för detta enligt inritningar och markanvändning i översiktsplanen.”

Här är en flygbild som visar de två områden den tänkta förtätningen kan ske inom, samt nedanför den en mer inzoomad bild som visar vilka kvarter i området det handlar om.

Marken används idag för gårdsyta, komplementbyggnader och parkering. Gällande detaljplan anger användning bostäder respektive tvättstuga. Poseidon och allmännyttan önskar bygga punkthus i tre olika utföranden eller modeller. Två olika typer i delområde 1 (Wadköpingsgatan): 4 st punkthus i 5-6 våningar samt 4 st punkthus i 7-8
våningar samt ett parkeringshus. Två typer i delområde 2 (vid Farmors gata): 6 st punkthus i 8 vån.

Totalt omfattar förslaget cirka 233 bostäder i hyresrätter mellan två till fyra rum och kök. Den tillkommande bruttoytan är cirka 15 000 kvadratmeter.

Backa Röds historia – från bondgårdar till förortsområde

År 1948 blev Backa en del av Göteborgs stad och efter 1960 har flera stora bostadsområden vuxit fram. I södra Backa uppfördes Brunnsbotorget med omgivande bostäder 1963–65. Norra delen byggdes ut cirka 1968–71. Den omfattar Backa Röd som är ett relativt stort område som kommunala Poseidon äger med lamellhus, skivhus och punkthus mellan gränsen till Selma Stad i norr och Wadköpingsgatan i söder.

Så här beskriver Göteborgs stad bakgrunden till hur Backa Röd växte fram: Det berörda området väster om Litteraturgatan och Norr om Wadköpingsgatan fick sin stadsplan antagen av Stadsfullmäktige 1968. Området innehöll innan det bebyggdes en dalsänka i den södra delen, Röddalen, vilken tidigare ägts och brukats som platsskola för Göteborgs Trädgårdsförening. Bergspartiet i norr var till stor del skogsbevuxet medan det i nordväst fanns planare delar med ängsbackar inramade av träd.

Östsidan sluttade brant ned mot dalgången väster om Backa kyrka. Det fanns två jordbruksfastigheter i området
samt byggnader tillhörande plantskolan. Småhusområdet i söder byggdes ut enligt en byggnadsplan från 1942. Stadsplanen från 1968, beslutad av Stadsfullmäktige 17:e okt 1968, omfattar cirka 73 hektar och upprättades för att realisera den tredje etappen av norra Backas exploatering för bostadsbebyggelse: 1600 lägenheter samt stadsdelens
idrottsanläggning. Gestaltningen av bebyggelsen gjordes med målsättningen att bevara dalgångens öppenhet väster om Backa kyrka.

Intentionen angavs redan i de två tidigare planerna och fullföljdes i stadsplanen 1968 bland annat genom begränsning av byggnadshöjden till 4 våningar längs Litteraturgatan samt följande principer: ”Genom variation i hustyper och hushöjder – hisshus, 3- till 4-vånings lamellhus samt 4-vånings punkthus – och tillvaratagande av de möjligheter detta ger för en tät gruppering, har eftersträvats en stadsmässig och omväxlande miljö kring bebyggelsens huvudgångstråk. Bostadsentréerna förutsättes för området i dess helhet bli orienterade mot de inre
biltrafikfria gårdarna.”

Området väster om Litteraturgatan i norra Backa bebyggdes med en rad av U-formade gårdskvarter med lameller i 3-4 våningar i öster och söder samt två inre rader med enskilda 5-våningslameller på rad. I den södra delen uppfördes även låga punkthus inemellan lamellerna. Längs Litteraturgatan anlades P-ytor. Bebyggelsen uppfördes i elementsystem, utan källare och utan så kallad entrévåning. Lägenhetsförråd placerades i våningsplanet medan tvättstugor och andra sekundärlokaler förlades till friliggande byggnader.

Redaktionen
tips@helahisingen.se

LÄS MER: