De var verklighetens Kal och Ada – revyparet vid Kvilletorget som underhöll på ”Lådan”

Kal & Ada är två av Göteborgs mest kända profiler som främst figurerar i vitsar och roliga historier ihop med vännerna Osborn och Beda. Men det många inte vet är att de mytologiska humorkaraktärerna faktiskt fanns på riktigt och bodde på Hisingen. Verklighetens Kal & Ada hette Karl Alfred och Ada Konstantia.

Det finns en del olika varianter på vilka som egentligen var det ”riktiga” paret bakom Kal och Ada som, figurerna som i många vitsar som byggt en del av folksjälen i Göteborg. Den mest sannolika är att verklighetens Kal hette Karl Alfred Olsson och föddes i Stillestorp i Lundby 1895.

Som vuxen intresserade han sig för sin kompis Gustav Lindströms yngre syster, en riktigt vacker tjej från Haga vid namn Ada Konstantia. Adas familj hade flyttat till Hisingen och hyrt en lägenhet av Karls pappa, varpå familjens söner blev vänner. Men i takt med att de växte upp fattade Karl och Ada tycke om varann, en romans inleddes kring de gröna stråken på Rambergets västra sida och efter något år gifte sig Karl Alfred med sin Ada Konstantia. De flyttade till ett av husen på Korpbergsgatan i Brämaregården, på andra sidan Ramberget, där paret efter hand även fick två pojkar.

Karl och Adas hem låg i huset nedanför ”Kråkslottet” i Brämaregården (se bild nedan), för att vara mer specifik. I dag är detta endast en gatustump kvar på platsen som numera är en parkeringsplats och själva Korpbergsgatan finns sedan 1982 inte kvar. Då revs hela den längan med hus och det som hade kunnat bi ett Kal och Ada-museum dit göteborgsromantiker kunde vallfärda, blev istället till grus och stoft.

I början av 1900-talet spelade Karl Alfred Olsson i revyer på nykterhetsrörelsens revyscen ”Kvillebäckens stjärna”, som även var lokala logen 2527 inom IOGT-rörelsen, i dag Sveriges största nykterhetsförbund. Karl och även Ada mycket aktiva inom föreningslivet och främst Kal uppträdde i revyer som spelades på olika scener på Hisingen. Kals specialitet ska ha varit en karaktär som var en ”klurig sanningssägare i ett slags monologer”, uppgav GP vid ett tillfälle.

”Han spelade alltså – kan man se med historiens facit – Kal”, skrev tidningen vidare.

Men andra uppgifter från den äldre generationen Hisingsbor gör gällande att de även ska ha uppträtt som duo eller åtminstone tillsammans med andra revyartister på ”Lådan” (i modern tid kallas för Ladan av flera källor) i Brämaregården. Detta var en populär liten samlingslokal för de som bodde i Hisingsstad (som Kvillestan kallades förr i tiden) i början av 1900-talet.

Samlingslokalen låg på Kvillegatan och ska inte sammanblandas med modern tids ”Ladan” i Hisings Backa, utan den här kåken är jämnad med marken sedan mycket lång tid. Men Krokängsparken i västra Eriksberg finns kvar (till viss mån i alla fall, för i början av 1900-talet var parken avsevärt större) och ska även detta ha varit en populär plats för uppträdanden där Karl eller Kal och Ada stod på scen, när vädret så tillät.

Uppgifterna om var deras främsta spelplatser på Hisingen var kommer från Göteborgs Riksarkiv som plockade fram den lokala historien om Kal och Ada till ”Arkivens dag”.

— Eftersom årets tema för Arkivens dag är myter och mysterier ville vi lyfta fram Kal och Ada då de ofta presenterats för den bredare allmänheten som figurer i Göteborgsvitsar. På Arkivens dag gav vi ett annat perspektiv på radarparet och lyfter fram ”berättelsen bakom myten” om Kal och Ada, vad de egentligen hette, vad arkiven kan berätta om dem och lite om deras liv, säger Viktoria Zingaropoli, arkivarie på Regionarkivet.

Verklighetens par blev humorns typiska karaktärer

I Göteborgshumorn, eller bara humor som vi säger i Göteborg, får radarparet väldigt tydliga roller. Kal gillar inte folk som tycker att de är bättre än någon annan. Ada gillar att vara ute på Liseberg och dansa med vännen Beda eller lösa korsord eller diskutera med Kal. Bedas gubbe Osborn är även ett stående inslag som karaktär i den typiska ”Göteborgsvitsen”.

Så hur tog sig de där verkliga revyartisterna från Hisingen in i humorns odödligheten? Jo, den mest logiska förklaringen är att ett amatörteatersällskap som inspirerats av Axel Engdahls revyer på Folkteatern delat scen med originalen på 1920-talet och sedan spelade på Folkteatern. Axel Engdahl var text- och revyförfattare på Stora Teatern och senare Folkteatern (som han kom att driva till slut) och tog ofta inspiration från de lokala revyerna runt om i Göteborg.

Här någonstans har revykaraktärerna som Karl Alfred Olsson värkt fram överlevt honom själv. Ada dog 1963 och Karl 1971, båda ligger begravda på Lundby Gamla kyrkogård.

Och när ”Kal & Ada” levt kvar i revyerna även efter det att verklighetens par både slutat uppträda och senare gått bort – så hade de blivit en naturlig del av revy- och teaterscener i Göteborg. Skalden Gunnar Bohman präntade på 1930-talet även in begreppet i skriven form genom att ha med Kal och Ada i sina visor som gavs ut som bok.

Gunnar Bohman var göteborgsmusikern som flyttade till Stockholm och blev del av Cabaré Gillet på 1920-talet, där han inte minst var den som gav Evert Taube chansen (och blev dennes mentor) men gav även en rikspublik en första introduktion till de där karaktärerna Kal och Ada från Göteborg.

Med tiden har även dessa Stockholmare kommit att döpa om Kal till ”Kålle” när göteborgshumorn refereras, men det är naturligtvis ett helgerån utan dess like för oss göteborgare.

Kals Åden åsså äntligen ett par Kal & Ada-vitsar

Då paret har en sådan viktig plats i Göteborgshumorn har de till och med en egen förening: Kals Åden. Enligt legenden föddes idén till föreningen på en lunch på restaurang Gamle Port ”där man serverades Carnegie Porter tillsammans med mockabakelser. Därför är denna exklusiva och synnerligen välsmakande kombination fortfarande
ett måste för många Kalar och Ador när något skall firas”, skriver föreningen om vad de kallar för ”begynnelsen” som var i samband med Göteborgs 350-årsfirande.

Genom åren har föreningen även utsett ”Årets Kal och Ada” som blivit en grej i stan:
”Det är troligen denna begivenhet som gjort Kals Åden känd i vida kretsar, åtminstone i Göteborg. Och vad man tycker på andra ställen kan la kvetta”, skriver föreningens på sin hemsida.

”Jag stod mitt i Julstaden Göteborg och mindes hur Pernilla och jag höll tal och klippte band vid Scandinaviums återinvigning och vid Dagens Hushålls nypremiär på Svenska Mässan. Vi var Göteborgs svar på Kungen och Silvia”, skrev Sture Hegefors i Göteborgs-Posten om att få ta emot uppdraget som årets Kal 1991.

Och till sist får vi naturligtvis avsluta med några exempel på ”Kal & Ada-historier”:

— Vet du att här i Göteborg så välsignar prästerna alla kor, sa Kal.
— Varför det?, undrade Osborn.
— För att det ska bli pastöriserad mjölk, förstår du väl!

Ekenskisen och Kal kommer i dispyt om skärgårdar.
— Snacka inte, säger Sune. Vi har massor med öar som sträcker sej ända ut till Gotland och Öland.
— Det var la inget… vi har Domsö och Styrsö… och där utanför ligger hela jävla England!

Kal och Osborn tar en promead i hamnen och resonerar om hur bra det hade varit om de kunde prata ett främmande språk. Samtidigt är det flottbesök i stan och vid Stenpiren ligger det några mindre brittiska örlogsfartyg, i vattnet bredvid det ena fartyget ligger det en matros.
— Help me! Please help me!
— Dô, där ser du en som kan prata engelska.
— Ja, flytande, till å mä!

En dam som samlade in pengar för välgörenhet på stan fick syn på Kal och frågade:
— Skulle ni vilja ge ett bidrag till hemmet för äldre kvinnor?
Kal svarade rappt:
— Så gärna, ni kan få min svärmor.

Förresten, vet ni vilken som är göteborgarens favoritdrink? Jo, det är naturligtvis en Piña Kal & Ada.

Vilken är din Kal & Ada-favorit?

Henrietta Johansson
henrietta@helahisingen.se
Markus Hankins
markus@helahisingen.se

LÄS MER: